Planera för framtiden

Hör på P1 om att vi ska jobba längre eftersom vi blir äldre. Pengarna räcker inte med nuvarande upplägg. Rätt logiskt kan tyckas. En långsiktig plan för när och hur pensionsåldern ska höjas finns nu framtagen.

Jag tänker i mitt stilla sinne, kan inte samma logik, samma förmåga att planera långsiktigt, appliceras på hur vi ska minska slöseriet med ändliga resurser.

Kan vi inte ta fram en långsiktig plan för att att förändra resursuttag och resursanvändning? På samma sätt och logik som regeringen nu tagit fram en långsiktig plan för resursanvändning när vi blir äldre. T. Boone Pickens har jobbat hela sitt liv inom energimarknaden och han vill att USA ska ta fram en plan för USAs framtida energiförsörjning så den blir mer inhemsk. Föredraget nedan på 10+10 min (han blir utfrågad sista delen): Let’s transform energy — with natural gas, visar på ett utmärkt sätt just behovet av planering för framtiden. För T Boone Pickens heter lösningen naturgas. Vad heter lösningen för dig? Läs mer

Energibolag satsar på skiffergas, skifferolja och oljesand

Först var jag säker på att hörde hörde fel när jag i morse lyssnade på P1. Sedan visste jag inte om jag skulle bli arg, gråta, skratta eller vad jag ska göra när jag senare även läste:

”Enligt analyser från den svenska banken Nordea har världens stora olje- och gasbolag nästan helt slutat investera i förnyelsebara energikällor till förmån för skiffergas, skifferolja och oljesand. Det säger Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.

– De senaste fem, sex åren har samtliga stora olje- och gasbolag avyttrat alla sina engagemang i förnyelsebara satsningar och fokuserar istället på renodlad fossilutvinning såsom oljesand, skiffergas och skifferolja. Man ser en snabbare väg att maximera vinsten för sina aktieägare och framförallt att skapa ekonomisk tillväxt, säger han.” (källa: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5471738 )

Läs mer

Hur ser det naturliga steget mot ett hållbart samhälle ut?

Läste Karl-Henrik Robèrt, professor i Strategisk hållbar utveckling och grundare av Det Naturliga Steget, artikel i SvD den 16 februari 2013: Flummigt att hänvisa till grön ekonomi.

Även om Det Naturliga Steget har en bra modell för ett mer hållbart samhälle:

Det Naturliga Steget

Det Naturliga Steget

så är det trist att det blir strid mellan olika gröna krafter som verkar för en mer miljömässigt hållbar värld (som även innefattar en socialt hållbar värld).

Har länge följt en kamp mellan de som mest verkar för en starkare (över)statlig styrning och de som mest tror på de många människorna och en ”grön” ekonomi/marknad. Själv tror jag både på det behövs ledare/politiker som verkar för mer hållbara regler, skatter och lagar och på en grön ekonomi/marknad där vi som medborgare har rätt, möjlighet och skyldighet att välja. Och för att kunna få ledare/politiker och medborgare som medvetet väljer regler, lagar; livsstil och konsumtion som ligger i linje med ett miljömässigt hållbart samhälle behövs mycket kunskap. Kunskap både inom biologi, fysik etc (naturvetenskap); samhällskunskap (nationalekonomi, företagsekonomi, sociologi etc) och humaniora (litteratur, idéhistoria etc). Läs mer

Ishustider med en periodicitet på 135 miljoner år

Vi är inne i en ishusperiod!, som startade för 34 miljoner år sedan.  Inom ishusperioden ryms åtminstone 30 (sannolikt fler) cykler med glacialer (köldperioder) och interglacialer (värmeperioder). Vi befinner oss sedan 11000 år i en interglacial och sannolikt väntar vi alltså på en ny glacial. När ishusperioden i sin helhet är över kan vi inte spekulera i, det kan handla om många miljoner år framåt i tiden. Alltså:  inom nuvarande ishustid är vi inne i slutet av en värmeperiod (som började för ung 11000 år sedan).

Ishustider har en periodicitet på ungefär 135 miljoner års mellanrum. Jorden var t ex en isboll för 840-640 miljoner år sedan. Därefter har vi haft ishustid under Ordovicium (450-400 Mår), under Karbon (320-280 Mkr), under Jura (200-150 Mår) och vi lever i en nu!? Inom ishustider har vi dock ”tillfälliga” värmeperioder som den vi är inne i just nu. Vi kan inom några 1000 år (någon sa 40000 år, vilket gör att man kan pusta ut) vänta oss en ny istid (inom ishustiden!?). Men innan dess måste ökad antropogen växthuseffekt begränsas. Som sagt, innan dess måste våra, de antropogena, utsläppen begränsas. Kommer alla att hinna informeras varför?

Inom Lunds Universitet vill man ta reda vad som händer när vi går från växthustid till ishustid. Projektet går under namnet: Från växthus till ishus- utvecklingen av klimatet under 70 miljoner år. Birger Schmitz har forskat på vad som hände med klimatet för 65 miljoner (då dinosaurierna dog ut) och för 55 miljoner år sedan (då temperaturen steg extremt). Tills för cirka 30 miljoner år sedan var polerna isfria och även värmekrävande palmer och alligatorer levde på breddgrader där det idag finns tundra och isbjörnar. Därefter utvecklades gradvis stora isar över haven och kontinentmassorna på höga latituder.

Geologer som rör sig inom tidsrymder på flera miljoner år kan tycka att dagens debatt kring ökad växthuseffekt blir skev. Den ökade växthuseffekten idag kan leda till att havsnivån stiger med 1 meter inom 100 år. Även om många drabbas så var havsnivån 120 meter lägre under senaste istiden. Hur mycket högre vattennivån var under den stora värmeperioden för 55 miljoner till 34 miljoner år sedan kan jag inte svara på. Är svaret intressant? Kan dagens ökade växthuseffekt förminskas när man vet att för 40 miljoner år sedan var polerna isfria och värmekrävande palmer och alligatorer levde på breddgrader där det idag finns tundra och isbjörnar.
Jorden klarar stora skillnader i temperatur, men klarar vi oss utan fossila bränslen?