Hur ser det naturliga steget mot ett hållbart samhälle ut?

Läste Karl-Henrik Robèrt, professor i Strategisk hållbar utveckling och grundare av Det Naturliga Steget, artikel i SvD den 16 februari 2013: Flummigt att hänvisa till grön ekonomi.

Även om Det Naturliga Steget har en bra modell för ett mer hållbart samhälle:

Det Naturliga Steget

Det Naturliga Steget

så är det trist att det blir strid mellan olika gröna krafter som verkar för en mer miljömässigt hållbar värld (som även innefattar en socialt hållbar värld).

Har länge följt en kamp mellan de som mest verkar för en starkare (över)statlig styrning och de som mest tror på de många människorna och en ”grön” ekonomi/marknad. Själv tror jag både på det behövs ledare/politiker som verkar för mer hållbara regler, skatter och lagar och på en grön ekonomi/marknad där vi som medborgare har rätt, möjlighet och skyldighet att välja. Och för att kunna få ledare/politiker och medborgare som medvetet väljer regler, lagar; livsstil och konsumtion som ligger i linje med ett miljömässigt hållbart samhälle behövs mycket kunskap. Kunskap både inom biologi, fysik etc (naturvetenskap); samhällskunskap (nationalekonomi, företagsekonomi, sociologi etc) och humaniora (litteratur, idéhistoria etc).

De som inte helt tror att det räcker med ”grön ekonomi” kan kallas systemkritiska. Karl Johan Bonnedahl är docent i företagsekonomi och han har skrivit en bok om att tänka om. Hela titeln är Från ekonomiskt till hållbart, en bok om att tänka om, från exploatering till samexistens. Det finns många fler som framför att vi måste ett steg längre än bara ”grön ekonomi”, se t ex Alison Singers artikel The Myths of Sustainable Consumption, i blogs.worldwatch.org från den 22 feb 2013.

Och dessa tankar, att vi måste tänka om, är svåra att föra fram. Det som Karl-Henrik Robèrt beskrev i sin artikel möttes i kommentarsfältet till 90% av negativa/oförstående kommentarer (det finns dock indikatorer på att mer positiva kommentarer togs bort!?, men det är en annan historia). Att vi är rastlösa konsumtionsvarelser skrev Staffan Burenstam Linder redan 1969 om i boken Den rastlösa välfärdsmänniskan – tidsbrist i överflöd – en ekonomisk studie.

Den som vill veta mer om det som Karl-Henrik Robèrt beskrev i sin artikel, och det som Alison Singers och  Karl Johan Bonnedahl tar upp, kan läsa Björn Forsbergs text: Ett industrisamhälle som gått in i resursväggen, från den 27 februari i VK.

Tillväxtens gräns

Tillväxtens gräns

Björn Forsberg är bosatt i Vindeln, har sedan början av 1990-talet forskat om omställning för hållbar utveckling. 2007 utkom hans bok Tillväxtens sista dagar (Ruin förlag), och förra året kom uppföljaren Omställningens tid (Karneval).

Det finns flera krafter och organisationer som vill verka för en ekologiskt hållbart samhälle. Det finns t ex Ingenjörer för Miljön (IfM) och forskargrupper som Stockholm Resilience Centre (SRC) (med bl a Johan Rockström med flera). SRC skriver bl a om sex (ekologiska) mål (en video om de sex målen):

Following up from recent UN meetings on the definition of the Sustainable Development Goals (SDGs), a group of international scientists have published a call in Nature, arguing for a set of six SDGs that link poverty eradication to protection of Earth’s life support. The new set of goals — thriving lives and livelihoods, food security, water security, clean energy, healthy and productive ecosystems, and governance for sustainable societies — aim to resolve this conflict. The targets beneath each goal include updates and expanded targets under the MDGs, including ending poverty and hunger, combating HIV/aids, and improving maternal and child health.

modell för ekologisk (och samhällelig) hållbarhet

modell för ekologisk (och samhällelig) hållbarhet

Det är kanske bra att det finns flera naturvetenskapliga grupper (som t ex Det Naturliga Steget och Stockholm Resilience Centre). Men det finns kanske för många (!?) likartade grupper som vill ”rädda världen”. För mig finns det t ex stora likheter mellan Det Naturliga Steget och Stockholm Resilience Centre att de borde kanske samarbeta i större utsträckning.

På samma sätt som de kanske finns för många naturvetenskapliga grupper (för att att skapa en tydlig och enhetlig bild av vad som måste göras) tycker jag att ekonomer tyvärr ofta lyser med sin frånvaro. Det finns nationalekonomer som specialstuderat miljöekonomi som vill sätta ett pris på miljön. Bra! Men räcker det? Företagsekonomen  Karl Johan Bonnedahl lyser klart, men vilka andra företagsekonomer hjälper honom att lysa upp en utvecklad syn på relationen samhälle-naturKenneth Hermele är en ekonom med lyskraft (som t ex skrivit: Vad kostar framtiden?). Hermele medverkar här i radioprogrammet filosofiska rummet där det diskuterar ”Tillväxten och det hållbara välståndet”. En annan är Sören Bergström som redan 1994 skrev ”Naturekonomimanöverutrymmer mellan resursförbrukning och kvalitetsanspråk”; och 2006 Företag med framtid. En internationell stor ekonom är Herman Daly, som driver steadystate.org. Vilka mer?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s