Energibolag satsar på skiffergas, skifferolja och oljesand

Först var jag säker på att hörde hörde fel när jag i morse lyssnade på P1. Sedan visste jag inte om jag skulle bli arg, gråta, skratta eller vad jag ska göra när jag senare även läste:

”Enligt analyser från den svenska banken Nordea har världens stora olje- och gasbolag nästan helt slutat investera i förnyelsebara energikällor till förmån för skiffergas, skifferolja och oljesand. Det säger Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.

– De senaste fem, sex åren har samtliga stora olje- och gasbolag avyttrat alla sina engagemang i förnyelsebara satsningar och fokuserar istället på renodlad fossilutvinning såsom oljesand, skiffergas och skifferolja. Man ser en snabbare väg att maximera vinsten för sina aktieägare och framförallt att skapa ekonomisk tillväxt, säger han.” (källa: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5471738 )

Läs mer

Fågelsångsdalen

Fågelsångsdalen är både ett historiskt, geologhistoriskt, intressant och naturskönt område. En plats som geologer kallar: Global Stratotype Section and Point (GSSP; det finns bara två GSSP i Sverige). För att vara exakt, GSSP:n i Fågelsågsdalen finns på 55 42 57,3 N , 13 19 03,5 E (eller 55,7160 N , 13,3177 E).

Ska du ta dig till platsen med bil kör du från Lund mot Södra Sandby. Sväng höger mot Rögle och sedan vänster mot Fågelsång. Efter 1,6 km svänger du vänster igen, precis före ett rött tegelhus. Parkera och gå upp på Hardebergaspåret. Du kan se en skylt som berättar att du kommit fram till Fågelsångsdalen (geologisk information på skylten). Läs mer

Häckeberga och Romeleåsen

Jakten på högsta punkten på Romelåsen började vid Romeleklint Romeleåsen (som egentligen inte är en ås, utan en horst):

En bra beskrivning av den högsta (186 m ö h, är Kläggerödshöjden i byn Kläggeröd vid Stenberget mellan Veberöd och Skurup) och näst högsta (Romeleklint, 175 m) ”topparna” inom Romeleåsen finns här: stellapolarisaventyr.blogspot.com/2009/09/romeleasen-1865. Som framgår av bloggen så är Kläggerödshöjden ingen höjd, ”kullen” (på 186,5 m) är till och med svår att upptäcka!?

Läs mer

Hajtänders hållbarhet och betydelse

Länge ville man inte se att fossiler var avtryck från mycket länge sedan. Det var danksen Nicolaus Steno (1638-1688) som la fram en teori om att de hajtänder (som de på den tiden bl a trodde var ”drakstenar” eller ”ormstenar”).

Samling tänder från juvenila Megalodon från ett förmodat uppväxtområde i Panama.

Samling tänder från juvenila Megalodon från ett förmodat uppväxtområde i Panama.

Steno trodde på ett bokstavligt historiskt skapande av Gud, så som det beskrivs i Bibeln, samt även den globala översvämningen. Detta gällde [även] för grundarna av många andra vetenskapliga discipliner. Även om vissa av dem inte skulle betraktas som teologiskt sunda i alla stycken är det ändå lärorikt att notera att den moderna vetenskapen blomstrade inom en intellektuell ram av tro på en sex-dagars Skapelse för ungefär 6 000 år sedan.

Urberget som sprack

Ulf Söderlundsreläsning – urberget som sprack, så visades plattektonikens påverkan på vad som är land och vad som hav. Kursen har ett Skånskt perspektiv, men även hur Indien ”bildades”/skapades visades  (hur Indiens förflyttades från östra  Afrika, för 100 Mår sedan till den plats Indien har idag, för 10 Mår sedan).

Hur kontinentala jordskorpan och oceanjordskorpan omvandlas/växer till diskuterades. Om kontinentala jordskorpan nu överhuvudtaget växer (senaste tiden, senaste 1000 miljoner åren):

Kontinenterna växer till längs sina kanter genom den vulkanism och magmatism som sker ovanför aktiva subduktionszoner, och som adderar uppsmält mantelmaterial till den kontinentala jordskorpan. Detta sker i nutid exempelvis runt Stilla Havet, och en enkel modell vore därför att kontinenterna växt till kontinuerligt och med jämn hastighet från början av Arkeikum till nu, och kommer att fortsätta göra så (kurva A i figuren nedan)

Kontinenterna växer till längs sina kanter genom den vulkanism och magmatism som sker ovanför aktiva subduktionszoner, och som adderar uppsmält mantelmaterial till den kontinentala jordskorpan. Detta sker i nutid exempelvis runt Stilla Havet.

Läs mer