Jag har på annan plats diskuterat AI verktyg som chatgpt. Här en utveckling som till en början fokuserar på hur det ser ut i skolans värld. Bra att bl a läraren Henrik Birkebo uppmärksammat hur skolan, lärare, elever, studenter kan förhålla sig till AI-verktyg, som t ex chatgpt (källa):
Fortsätt läsaEfter att ha börjat ”analysera” OpenAI:s tjänst ChatGPT har jag testat att skriva en wikipediaartikel med hjälp av chatboten. Fick inspiration av Anna Söderström som i en text beskrev hur hon gav chatboten i uppdrag att skriva en wikipediaartikel om Zaria Ghafari enligt instruktionen: ”Skriv en wikipediaartikel om Zarifa Ghafari människorättsaktivist”. Jag skev samma fråga till ChatGPT och fick ett (något) annorlunda svar.
Detta fick mig att själv ge mig på att skapa en ny wikipediaartikel med hjälp av chatGPT. Eftersom vi nyligen varit i Åre och besökt en våffelstuga, Lillåstugan, gav jag mig in i skapandet genom att säga till chatbotten att: ”Skriv en wikipediaartikel om Lillåstugan, Lillåstugans våffelbruk, våffelstuga, i Åre.”, vilket ledde mig in i en härlig diskussion med chatGPT.
Fortsätt läsaDet händer mycket nu inom ”ability of an intelligent agent to understand or learn any intellectual task”, dvs smarta datorprogram, ”artificial intelligence” (AI).
Jag vill här först lista lite fakta inom AI som OpenAI:s chatGPT och Googles Bard. Ibland talar man om Artificial General intelligence (AGI) som är: ”the ability of an intelligent agent to understand or learn any intellectual task that human beings can” (det har dock diskuterats chatGPT 3 når upp till ”AGI-nivån”). Microsoft har sedan 2019 investerat i OpenAI:s ”Chat Generative Pre-trained Transformer” (ChatGPT). Den tidigare versionen, ChatGPT-2, arbetade utifrån 1,5 miljarder parametrar. Den nuvarande versionen, som kom i slutet av 2022, ChatGPT-3 arbetar utifrån 175 miljarder parametrar (läs mer om Sara Bränström tankar i SvD om Open AI:s lansering av ChatGPT-3 i nov 2022). ChatGPT-4 släpptes för dem som som betalar 20 dollar/månad, och därmed får tillgång till ChatGPT Plus, den 14:e mars 2023 (ChatGPT4 arbetar multi-modalt!) – Det släpps kontinuerligt (”mindre”) uppdateringar. (källa1, källa2, källa3, källa4, källa5)
Kommer OpenAI:s och Microsofts ChatGPT bli en ”Googeldödare”, eller kan Google, via dess dotterbolat DeepMind, ta upp kampen med Gato, eller med chatbot Sparrow, eller dess andra tjänst i AI-racet Bard? (mer om denna kamp mellan Microsoft och Google). De begränsningar som finns nu i gratisversionen av chatGPT3 är att den har bara data fram till och med september 2021, och de svar som produceras är max ung 2000 tecken långa. Jag ställde frågan till ChatGPT: Vilken AI-tjänst är bäst – OpenAI:s ChatGPT eller Googles Bard?, och fick ett ”ödmjukt” svar.
Jag är, efter att ha testat en del, inte så imponerad av chatgpt3. Chatbotar ska t ex självklart inte användas vid ”etiska” beslut, avgöra vad som är bäst (har hänt). Det bästa man kan göra att testa och testa, gärna fråga den inom områden som du känner till.
Testa ChatGPT genom att logga in på https://chat.openai.com/chat
Läste Anna Söderströms text ”Anna testar chat GPT: inlämningsuppgifter till kurs”, där Söderström i dec 2022 ställde frågor till chat GPT som: ”Vad är pomologi?, Vilka är de tre viktigaste händelserna i pomologins historia? Jämför olika odlingstekniker och redovisa vilken av dem som är mest problematisk utifrån ett hållbarhetsperspektiv?”; och ”Skriv 3 frågor till en tenta om pomologi”. (Bra exempel hur AI kan användas inom undervisning). Nedan reovisas vad jag fick för svar när samma frågor ställdes till ChatGPT:
Fortsätt läsaFem förmågor är allra vanligast i grundskolans nya styrdokument. Om lärare i alla ämnen, kanske genom sin lokala pedagogiska planering!?, fokuserar på dessa ”big 5” kommer elever lättare att nå målen, skriver Göran Svanelid som har studerat grundskolans alla kursplaner.
Varför måste varje skola ta fram egna lokala pedagogisk planeringar? Ska grundläggande mål för vad man ska lära sig i grundskolan skilja sig åt?
Två intressanta personer lyftes fram i P1:s Vetandets värld, Lekande lätt på jobbet: Samuel West och Lars-Erik Berg. De pratade om vikten av lek (även för vuxna) för kreativitet, lärande och skapande av mening.
Samuel West
Samuel West presenterar en studie som fokuserar på hur lek och lekfullheten kan främja en kreativ och innovativ arbetsplats.
På jobbet riskerar man att ses som oseriös, inkompetent och fånig om man släpper fram sin lekfullhet. Men mycket tyder på att kreativt framgångsrika människor är just de som leker på jobbet. Och motsatsen till lek är inte arbete, det är depression. Det säger Samuel West, doktorand i psykologi vid Lunds universitet. Han forskar kring om det finns ett samband mellan en lekfull arbetsmiljö och kreativa medarbetare.
På Samuel Wests hemsida kan man bl a läsa:
”We don’t stop playing because we get old; we grow old because we stop playing.”
– George Bernard Shaw
Samuel West har har skrivit boken ”Konsten att bli kåt på jobbet”.
Lars-Erik Berg berättar hur lekfullhet handlar om nyfikenhet, och leken är livsnödvändig för att vi inte ska dö mentalt, säger Lars-Erik Berg, professor i socialpsykologi vid högskolan i Skövde. Han menar att alla vuxna som är engagerade i och intresserade av sina arbeten ägnar sig åt en sorts lek – och att allt finns att vinna på att försöka ha barnasinnet kvar.
Lars-Erik Berg leker och lär oss se vikten av lek
Är det så att en grupp har ”mer” gemensamt än ett team, eller är det tvärtom. Här är en källa som säger att ett team har gemensamma visioner etc etc. Men det finns andra som menar att team är ”tillfälligt” sammansatta grupper. Nedan utdrag ur denna källa:
Larsen, R-P (2003), Team-utveckling, skriver att teamet består av ”enskilda individer, men är samtidigt något annat och större än dessa. Det kan beskrivas som ett levande, självreglerande system lika verkligt som enskilda individer. Liksom enskilda individer kan även ett team lida av funktionsstörningar och bli neurotiska eller lida av andra störningar..” (a.a. s. 14). Larsen vill vidare begränsa ”teamet” till att omfatta projektgruppen, d.v.s. en tillfälligt sammansatt grupp som har en specifik arbetsuppgift och som ofta utför denna under en begränsad tid. Några av anledningarna att sätta samman team kan vara att Fortsätt läsa
Utifrån boken: Lusten att lära av Peter Gärdenfors så sände radioprogrammet Filosofiska rummet ett program med samma innehåll: Hur lär vi?
Programmet betonar att det är viktigare att se sammanhang, mönster, än enskilda fakta.
Mycket intressant! En ljudfil finns här
http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/2667257.mp3
eller här:
http://static.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_filosofiskarummet_101010060040.mp3
Tankar i tiden från Lund 