När är det dags för samråd? – steg 2 i nedanstående bild. Lunds kommun har en länk til en sida där man kan se detaljplaner som på gång. Det är dock inte lätt att se var i processen olika planer ligger, när det ofta bara står ”bearbetas” på många planer/projekt:
Det enda projekt som, per den 29 maj 2023, ligger ute på samråd är Östra Torn 27:2 i Lund (underlag):
Fortsätt läsaHur värnar vi rättssäkerheten i ett samhälle där allt fler beslut fattas automatiskt? Kring den frågeställningen kretsar Charlotta Kronblads forskning vid Handelshögskolan i Stockholm.Kronblad forskar inom gränslandet mellan juridik, teknik och organisation. Det är ett spännande möte i ett nytt forskningsområde som är med och skapar det samhälle som vi vill leva i, säger Kronblad.
Jag blev uppmärksammad på Charlotta Kronblads arbete i Digitalsamtal-podden: ”Att bygga in rättssäkerhet i automatiska beslut” (som drivs av bl a Anders Thoresson). Samtalet i avsnittet tar sin utgångspunkt i ett rättsfall som Charlotta Kronblad drivit sedan 2020, där hon försökt få ta del av den programkod som använts i beslut kring skolplaceringar i grundskolan. Men någon algoritm fick hon inte se, och inte heller var domstolen intresserad av den. Lyssna på avsnittet här: https://digitalsamtal.se/att-bygga-in-rattssakerhet-i-automatiska-beslut/
Fortsätt läsaDet är många som nu som hört talas om OpenAI:s ChatGPT. En hel del har hittat till gratisvarianten: https://chat.openai.com (som ”startade” sista nov 2022). Och det finns många som nu talar om nya tekniken, i form av ”nya” AI.
Artificiell intelligens (AI) är i och med ChatGPT (och andra GPT-modeller) inte längre science fiction. Den är ett faktum och den förändrar våra liv och vårt samhälle. Max Tegmark skrev 2018 (!?) ett blivande standardverk, Liv 3.0, om mänsklighetens framtida existens. Är det troligt att vi kommer att skapa övermänsklig intelligens? Hur bör vårt rättsväsende hantera autonoma system? Hur slår automatiseringen? Detta är brännande frågor som vi alla behöver adressera. Ett sätt att veta mer om ”Liv 3.0” kan vara att lyssna på på poddar som tar upp ämnet. Nedan listas några (en lista som säkert kommer uppdateras…) som pratar om nya AI:
Teknik i akademi https://poddtoppen.se/podcast/1661532745/teknik-i-akademi, på YouTube https://www.youtube.com/@cslnu/videos (drivs av Johan Leitet, Fredrik Ahlgren och Anders Bjarby).
Digitalsamtal https://digitalsamtal.se/ (drivs av Anders Thoresson).
The Chatgpt report: https://www.thechatgptreport.com/ (”10 minute Podcast on AI news”).
Lex Fridman https://poddtoppen.se/podcast/1434243584/lex-fridman-podcast (t ex gjordes 17 sept 2022 avsnitt #321 – Ray Kurzweil: Singularity, Superintelligence, and Immortality, dvs innan OpenAI öppnade upp https://chat.openai.com!)
Det är många som nu som hört talas om OpenAI:s ChatGPT (GPT 3.5 och GPT4). En hel del har hittat till gratisvarianten: https://chat.openai.com, men det finns flera ”ingångar” till ”den nya” och kraftfulla AI världen (som dessutom lär vara bättre än den variant som de flesta nu har testat, ChatGPT 3).
Fortsätt läsaJag har på annan plats diskuterat AI verktyg som chatgpt. Här en utveckling som till en början fokuserar på hur det ser ut i skolans värld. Bra att bl a läraren Henrik Birkebo uppmärksammat hur skolan, lärare, elever, studenter kan förhålla sig till AI-verktyg, som t ex chatgpt (källa):
Fortsätt läsaEfter att ha börjat ”analysera” OpenAI:s tjänst ChatGPT har jag testat att skriva en wikipediaartikel med hjälp av chatboten. Fick inspiration av Anna Söderström som i en text beskrev hur hon gav chatboten i uppdrag att skriva en wikipediaartikel om Zaria Ghafari enligt instruktionen: ”Skriv en wikipediaartikel om Zarifa Ghafari människorättsaktivist”. Jag skev samma fråga till ChatGPT och fick ett (något) annorlunda svar.
Detta fick mig att själv ge mig på att skapa en ny wikipediaartikel med hjälp av chatGPT. Eftersom vi nyligen varit i Åre och besökt en våffelstuga, Lillåstugan, gav jag mig in i skapandet genom att säga till chatbotten att: ”Skriv en wikipediaartikel om Lillåstugan, Lillåstugans våffelbruk, våffelstuga, i Åre.”, vilket ledde mig in i en härlig diskussion med chatGPT.
Fortsätt läsaDet händer mycket nu inom ”ability of an intelligent agent to understand or learn any intellectual task”, dvs smarta datorprogram, ”artificial intelligence” (AI).
Jag vill här först lista lite fakta inom AI som OpenAI:s chatGPT och Googles Bard. Ibland talar man om Artificial General intelligence (AGI) som är: ”the ability of an intelligent agent to understand or learn any intellectual task that human beings can” (det har dock diskuterats chatGPT 3 når upp till ”AGI-nivån”). Microsoft har sedan 2019 investerat i OpenAI:s ”Chat Generative Pre-trained Transformer” (ChatGPT). Den tidigare versionen, ChatGPT-2, arbetade utifrån 1,5 miljarder parametrar. Den nuvarande versionen, som kom i slutet av 2022, ChatGPT-3 arbetar utifrån 175 miljarder parametrar (läs mer om Sara Bränström tankar i SvD om Open AI:s lansering av ChatGPT-3 i nov 2022). ChatGPT-4 släpptes för dem som som betalar 20 dollar/månad, och därmed får tillgång till ChatGPT Plus, den 14:e mars 2023 (ChatGPT4 arbetar multi-modalt!) – Det släpps kontinuerligt (”mindre”) uppdateringar. (källa1, källa2, källa3, källa4, källa5)
Kommer OpenAI:s och Microsofts ChatGPT bli en ”Googeldödare”, eller kan Google, via dess dotterbolat DeepMind, ta upp kampen med Gato, eller med chatbot Sparrow, eller dess andra tjänst i AI-racet Bard? (mer om denna kamp mellan Microsoft och Google). De begränsningar som finns nu i gratisversionen av chatGPT3 är att den har bara data fram till och med september 2021, och de svar som produceras är max ung 2000 tecken långa. Jag ställde frågan till ChatGPT: Vilken AI-tjänst är bäst – OpenAI:s ChatGPT eller Googles Bard?, och fick ett ”ödmjukt” svar.
Jag är, efter att ha testat en del, inte så imponerad av chatgpt3. Chatbotar ska t ex självklart inte användas vid ”etiska” beslut, avgöra vad som är bäst (har hänt). Det bästa man kan göra att testa och testa, gärna fråga den inom områden som du känner till.
Testa ChatGPT genom att logga in på https://chat.openai.com/chat
Läste Anna Söderströms text ”Anna testar chat GPT: inlämningsuppgifter till kurs”, där Söderström i dec 2022 ställde frågor till chat GPT som: ”Vad är pomologi?, Vilka är de tre viktigaste händelserna i pomologins historia? Jämför olika odlingstekniker och redovisa vilken av dem som är mest problematisk utifrån ett hållbarhetsperspektiv?”; och ”Skriv 3 frågor till en tenta om pomologi”. (Bra exempel hur AI kan användas inom undervisning). Nedan reovisas vad jag fick för svar när samma frågor ställdes till ChatGPT:
Fortsätt läsaDet är ofta en utmaning att sätta sig in (miljö)tillståndsprocesser, som pågår flera år, och ofta hamnar, då ett ärende överklagats från kommunal och Länsstyrelse, i Mark- och miljödomstol. Grunden till tillståndsprocessen är ofta att ett miljötillstånd krävs, t ex klassas ”verksamheten” som ”miljöfarlig verksamhet”.
Här några ord om mål M 5307-19 i Växjö tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsen Skåne önskade 20-03-04 kompletteringar från NCC – NCCs kompletteringar per 19-11-12, samt kompletteringar 20-08-28. SNF Lunds yttrande 21-08-14, samt yttrande 22-09-12 över ansökan från NCC om tillstånd till täktverksamhet och vattenverksamhet på fastigheten Hardeberga 2:32 m.fl Lunds kommun.
Fortsätt läsaDen 18 oktober 2022 var det ett seminarium om Framtidens Elsystem 2022 (program):
Efter lunch mycket prat om att allt är så komplext… Själv undrar jag hur jag enkelt (i en app) ska kunna mäta effekt och energi hemma i vårt radhus som har en Sagemcom T211 mätare (ser likadan ut som denna Ellevio-mätare) som har en, vad jag förstår, vanlig RJ12-HAN-port. Men när man googlar hur ska kunna mäta effekt momentant kommer man till massa sidor där det visas hur man ska kunna bygga en mätare själv (t ex 1, 2, )…?! Här visas dock några mätare som är ”färdigpackade”.
Fortsätt läsaOlika säkerhetsnivåer för laddning av elbil, Mode 1/2/3/4.
Dessa säkerhetsnivåer beskrivs nedan:
1: Okontrollerad laddning via vanligt vägguttag, förbjuden i flera andra länder på grund av säkerhetsrisken.
2: Laddning via vanligt vägguttag med kontrolldosa ((kallas även: EVSE (Electric Vehicle Supply Equipment) på kabeln, elektronik i dosan styr och övervakar laddningen.
3: Laddning via laddstation med speciell kontakt och elektronik som styr och övervakar laddningen.
4: Snabbladdning via laddstation med speciell kontakt och hög säkerhetsnivå.
(se mer om “Mode” här, och annan sammanställning här)
Tankar i tiden från Lund 