Laddning av elbil

Olika säkerhetsnivåer för laddning av elbil, Mode 1/2/3/4.
Dessa säkerhetsnivåer beskrivs nedan:
1: Okontrollerad laddning via vanligt vägguttag, förbjuden i flera andra länder på grund av säkerhetsrisken.
2: Laddning via vanligt vägguttag med kontrolldosa ((kallas även: EVSE (Electric Vehicle Supply Equipment) på kabeln, elektronik i dosan styr och övervakar laddningen.

3: Laddning via laddstation med speciell kontakt och elektronik som styr och övervakar laddningen.
4: Snabbladdning via laddstation med speciell kontakt och hög säkerhetsnivå.
(se mer om “Mode” här, och annan sammanställning här)

Med andra ord bör vi se till att “minst” ha säkerhetsnivå 2, dvs se till att alla har en kontrolldosa (kallas även: EVSE (Electric Vehicle Supply Equipment)), när elbilar laddas via vanligt jordat vägguttag. Exempel på tre laddkablar med kontrolldosa (1, 2, 3), samt en fjärde med justerbar effekt, för 4700 kr:

“Med justerbar effekt slipper du riskera att överbelasta elnätet när du laddar ditt fordon via ett vanligt eluttag. Vår justerbara laddningskabel ger dig möjlighet att stegvis ställa effekten från 6A och uppåt. I den lägsta effekten är förbrukningen jämförbar med en vanlig dammsugare och bör inte innebära några problem för varken uttag, ledningar eller säkringar… kabeln har dessutom en funktion som begränsar laddningen om uttaget blir för varmt. Om temperaturen överstiger 70℃ anpassar laddaren effekten. En extra säkerhetsfunktion som skyddar dig om du missbedömt det möjliga effektuttaget.”

Källa

Vid långsam enfasladdning mellan 10–16 A (2,3 kW-3,7 kW -säkerhetsnivå 1 och 2) bör/måste man hålla sig under 10A vid laddning i vanligt jordat uttag (källa), och vi måste se till att ha alla har en kontrolldosa (“EVSE”, dvs “Mode2”) vid laddning av elbil:

Hur långsam enfasladdning (med kontrolldosa- EVSE – Mode2) med 10 A fungerar:
Effekten vid långsam laddning är lika med ström * spänning, dvs P=I*U, dvs: 10*230V=2,3 kW.

Om batterikapaciteten är 23 kWh tar det tio timmar att ladda från tomt till fullt.  Om man generaliserar och säger att snittförbrukningen för en elbil är 2 kWh per mil, då kan man säga att laddning med 2,3 kW ger ungefär en mils räckvidd per timme laddning. Långsam laddning från vanligt jordat vägguttag (2,3 kW) är mest aktuellt med en “plug-in hybrid bil” – en så kallad  PHEV, som är en förkortning för: Plug-in Hybrid Electric Vehicle, en laddhybridbil som kan drivas av både el och bensin/diesel.  Fler förkortningar:

Förkortningar

BEV: Förkortning av Battery Electric Vehicle, en helt eldriven bil med energilagring i batteri.

PHEV: Förkortning av Plug-in Hybrid Electric Vehicle, en laddhybrid som kan drivas av både el och bensin/diesel.

RFID: Förkortning av Radio Frequency Identification, kort eller bricka som används för att starta, avsluta och betala laddningen vid många laddstationer.

Wallbox: Annat ord för laddbox, en ”låda” som monteras på väggen med elektronik som övervakar och styr laddningen. (“Mode” 3 och 4)

OBC (On Board Charger) Laddare som sitter i fordonet.

EVSE (Electric Vehicle Supply Equipment) Utrustning, “kontrolldosa”,  för att övervaka laddningen. (Se “Mode 2” ovan, “laddning via vanligt vägguttag med kontrolldosa på kabeln, elektronik i dosan styr och övervakar laddningen). (se mer om detta här)

Det finns olika typer av laddboxar i olika prisklasser. Rent funktionellt brukar även billigare laddboxar fungera bra, skillnaden mot dyrare laddboxar är att de saknar vissa funktioner och finesser som kan vara bra – till exempel internetuppkoppling så att du kan hålla koll på laddboxens status på distans… När du laddar hemma är effekten låg. Det innebär att det tar relativt lång tid att ladda elbilen jämfört med att snabbladda. Å andra sidan sliter det betydligt mindre på batteriet. När du laddar hemma används den så kallade ombordladdaren som finns i elbilen. Vanlig laddeffekt brukar vara 2,3 3,6, 7,2 eller 11 kW. Vissa elbilar kan, vid snabbladdning, ladda med 22 kW eller mkt mer…

En laddbox med trefas kostar mer en enfas men är egentligen att föredra eftersom det ger en jämnare belastning på elanläggningen. Strömförbrukningen kan fördelas över alla tre faser…. Laddning med 16 A enfas innebär hög belastning på den fasen. Kanske måste man gå upp i huvudsäkring, vilket betyder högre avgifter.  (källa) exempel på 3 fas laddbox för 6500 kr, exempel på 3 fas, 11 kW, laddbox för12 210 kr. Exempel på Eon:s trefasladdbox för 20 000 kr/2= 10 000 kr. Kraftringen kan skicka offert på laddstolpar, här beskrivs hur Kraftringen tar sig an samfälligheter.

Den idag mest förekommande laddboxen är av Typ 2-utförande. EU har bestämt att Typ 2-kontakten (Mennekes kontakt) är standard för normalladdning i EU samt att CCS-kontakten (Combined Charging System) är standard för snabbladdning. (källa) (mer om olika kontakter)

Till sist något om bränder i garage: I Norge registrerades 998 bränder i garage och parkeringshus under perioden 2016– 2018. Av dessa startade 109 bränder på grund av extern elektrisk utrustning och 65 bränder startade i fordon. Två av dessa fordon var elbilar. Det är inte registrerat om dessa två bilar stod på laddning eller inte. (källa)

Annons