Hur värnar vi rättssäkerheten i ett samhälle där allt fler beslut fattas automatiskt?

Hur värnar vi rättssäkerheten i ett samhälle där allt fler beslut fattas automatiskt? Kring den frågeställningen kretsar Charlotta Kronblads forskning vid Handelshögskolan i Stockholm.Kronblad forskar inom gränslandet mellan juridik, teknik och organisation. Det är ett spännande möte i ett nytt forskningsområde som är med och skapar det samhälle som vi vill leva i, säger Kronblad.

Jag blev uppmärksammad på Charlotta Kronblads arbete i Digitalsamtal-podden: ”Att bygga in rättssäkerhet i automatiska beslut” (som drivs av bl a Anders Thoresson). Samtalet i avsnittet tar sin utgångspunkt i ett rättsfall som Charlotta Kronblad drivit sedan 2020, där hon försökt få ta del av den programkod som använts i beslut kring skolplaceringar i grundskolan. Men någon algoritm fick hon inte se, och inte heller var domstolen intresserad av den. Lyssna på avsnittet här: https://digitalsamtal.se/att-bygga-in-rattssakerhet-i-automatiska-beslut/

Komplement till OpenAI:s ChatGPT

Det är många som nu som hört talas om OpenAI:s ChatGPT (GPT 3.5 och GPT4). En hel del har hittat till gratisvarianten: https://chat.openai.com, men det finns flera ”ingångar” till ”den nya” och kraftfulla AI världen (som dessutom lär vara bättre än den variant som de flesta nu har testat, ChatGPT 3).

Tankar kring verktyg inom AI som chatGPT

Det händer mycket nu inom ”ability of an intelligent agent to understand or learn any intellectual task”, dvs smarta datorprogram, ”artificial intelligence” (AI).

Jag vill här först lista lite fakta inom AI som OpenAI:s chatGPT och Googles Bard. Ibland talar man om Artificial General intelligence (AGI) som är: ”the ability of an intelligent agent to understand or learn any intellectual task that human beings can” (det har dock diskuterats chatGPT 3 når upp till ”AGI-nivån”). Microsoft har sedan 2019 investerat i OpenAI:s ”Chat Generative Pre-trained Transformer” (ChatGPT). Den tidigare versionen, ChatGPT-2, arbetade utifrån 1,5 miljarder parametrar. Den nuvarande versionen, som kom i slutet av 2022, ChatGPT-3 arbetar utifrån 175 miljarder parametrar (läs mer om Sara Bränström tankar i SvD om Open AI:s lansering av ChatGPT-3 i nov 2022). ChatGPT-4 släpptes för dem som som betalar 20 dollar/månad, och därmed får tillgång till ChatGPT Plus, den 14:e mars 2023 (ChatGPT4 arbetar multi-modalt!) – Det släpps kontinuerligt (”mindre”) uppdateringar. (källa1, källa2, källa3, källa4, källa5)

Kommer OpenAI:s och Microsofts ChatGPT bli en ”Googeldödare”, eller kan Google, via dess dotterbolat DeepMind, ta upp kampen med Gato, eller med chatbot Sparrow, eller dess andra tjänst i AI-racet Bard? (mer om denna kamp mellan Microsoft och Google). De begränsningar som finns nu i gratisversionen av chatGPT3 är att den har bara data fram till och med september 2021, och de svar som produceras är max ung 2000 tecken långa. Jag ställde frågan till ChatGPT: Vilken AI-tjänst är bäst – OpenAI:s ChatGPT eller Googles Bard?, och fick ett ”ödmjukt” svar.

Jag är, efter att ha testat en del, inte så imponerad av chatgpt3. Chatbotar ska t ex självklart inte användas vid ”etiska” beslut, avgöra vad som är bäst (har hänt). Det bästa man kan göra att testa och testa, gärna fråga den inom områden som du känner till.

Testa ChatGPT genom att logga in på https://chat.openai.com/chat

Anna Söderströms text

Läste Anna Söderströms text ”Anna testar chat GPT: inlämningsuppgifter till kurs”, där Söderström i dec 2022 ställde frågor till chat GPT som: ”Vad är pomologi?, Vilka är de tre viktigaste händelserna i pomologins historia? Jämför olika odlingstekniker och redovisa vilken av dem som är mest problematisk utifrån ett hållbarhetsperspektiv?”; och ”Skriv 3 frågor till en tenta om pomologi”. (Bra exempel hur AI kan användas inom undervisning). Nedan reovisas vad jag fick för svar när samma frågor ställdes till ChatGPT:

Minskar kameraövervakning brottsligheten?

Efter att vi den 24 juli 2019, samt en i mitten av januari 2020, haft bränder i samfällighetens garage har jag här inför ett möte inom samfälligheten (Långkatekesen) (på fb), samlat tankar/åsikter/studier kring om kameraövervakning minskar brottsligheten, samt annat som kan göras för att minska skadegörelse. Till att börja med tror jag man måste gräva djupt bland vetenskapliga artiklar om man ska få ett ”riktigt” (vetenskapligt) svar. Här samlas dock lite tankar/åsikter/studier.

Enligt denna källa: “Kameraövervakning minskar brottsligheten”.

Intelligenta trafiksystem, ITS

Gillar Intelligenta trafiksystem, ITS (en del menar att ITS står för ”Intelligenta transportsystem”) eftersom de bidrar till trafiksäkrare, mer miljöanpassad och mer kostnadseffektiv trafik. Utvecklingen går mot allt fler mobila tjänster som kan användas direkt i mobilen och/eller i bilens GPS (numera är det möjligt att GPS och mobil ”pratar” med varandra). Det mesta av den information som i dag finns tillgänglig via internet finns tillgänglig inne i bilarna. Utvecklingen av förarstödjande och självkörande (autonoma) system, liksom teknik för informationsutbyte mellan fordon och mellan fordon och andra system (samverkande eller cooperative ITS, C-ITS; går snabbt (se t ex Vetenskapens värld från den 4 sept 2017,  Toyota eller ITS-Korea).