Ishustider med en periodicitet på 135 miljoner år

Vi är inne i en ishusperiod!, som startade för 34 miljoner år sedan.  Inom ishusperioden ryms åtminstone 30 (sannolikt fler) cykler med glacialer (köldperioder) och interglacialer (värmeperioder). Vi befinner oss sedan 11000 år i en interglacial och sannolikt väntar vi alltså på en ny glacial. När ishusperioden i sin helhet är över kan vi inte spekulera i, det kan handla om många miljoner år framåt i tiden. Alltså:  inom nuvarande ishustid är vi inne i slutet av en värmeperiod (som började för ung 11000 år sedan).

Ishustider har en periodicitet på ungefär 135 miljoner års mellanrum. Jorden var t ex en isboll för 840-640 miljoner år sedan. Därefter har vi haft ishustid under Ordovicium (450-400 Mår), under Karbon (320-280 Mkr), under Jura (200-150 Mår) och vi lever i en nu!? Inom ishustider har vi dock ”tillfälliga” värmeperioder som den vi är inne i just nu. Vi kan inom några 1000 år (någon sa 40000 år, vilket gör att man kan pusta ut) vänta oss en ny istid (inom ishustiden!?). Men innan dess måste ökad antropogen växthuseffekt begränsas. Som sagt, innan dess måste våra, de antropogena, utsläppen begränsas. Kommer alla att hinna informeras varför?

Inom Lunds Universitet vill man ta reda vad som händer när vi går från växthustid till ishustid. Projektet går under namnet: Från växthus till ishus- utvecklingen av klimatet under 70 miljoner år. Birger Schmitz har forskat på vad som hände med klimatet för 65 miljoner (då dinosaurierna dog ut) och för 55 miljoner år sedan (då temperaturen steg extremt). Tills för cirka 30 miljoner år sedan var polerna isfria och även värmekrävande palmer och alligatorer levde på breddgrader där det idag finns tundra och isbjörnar. Därefter utvecklades gradvis stora isar över haven och kontinentmassorna på höga latituder.

Geologer som rör sig inom tidsrymder på flera miljoner år kan tycka att dagens debatt kring ökad växthuseffekt blir skev. Den ökade växthuseffekten idag kan leda till att havsnivån stiger med 1 meter inom 100 år. Även om många drabbas så var havsnivån 120 meter lägre under senaste istiden. Hur mycket högre vattennivån var under den stora värmeperioden för 55 miljoner till 34 miljoner år sedan kan jag inte svara på. Är svaret intressant? Kan dagens ökade växthuseffekt förminskas när man vet att för 40 miljoner år sedan var polerna isfria och värmekrävande palmer och alligatorer levde på breddgrader där det idag finns tundra och isbjörnar.
Jorden klarar stora skillnader i temperatur, men klarar vi oss utan fossila bränslen?

Människan som en informationsmaskin

Inom Teknik och Naturvetarcirkeln i Lund i höst har de gett sig på temat: Makalösa manicker – om naturens och människans maskiner. Den 27 oktober talade Bengt Olle Bengtsson om Organismen som maskin. Bengtsson menade att man  både kan och inte kan tala om organismen, och då kanske främst människan, som en maskin. Liknar man organismer, levande varelser, vid maskiner kan man skilja på energimaskiner (där energiförändringar står i fokus), materiemaskiner (där materieförändringar står i fokus) och informationsmaskiner (där informationsöverföring står i fokus). Bengtsson valde att titta närmare på maskinmetaforen där maskinen behandlar information och som handlar mer eller mindre komplext beroende på hur mycket information som tagits emot.

Människan har ung 22 000 gener, vilket är förbluffande lite, tycker Bengtsson. Även aporna har ungefär lika många gener och de har därmed lika mycket informationsmaterial att utgå från. Vi tycker dock ofta, som Bengtsson, att vi människa är rätt smarta. Men Bengtsson,  tillsammans med von Neumann, menar att vi kan inte göra mer komplikationer (svåra saker) än den komplikationsmängd som matas in i organismen (t ex människan).  Bengtsson visade då på två  sätt att se på  människan. 1) Vi är inte så komplicerade (komplexa) som vi  tror. 2) Input, genomet, är mer komplext än vi tror (generna kan t ex splittras på olika sätt och ge upphov till varianter). Tvåan ger Bengtsson inte mycket för.

En underavdelning till 1) är att människan är duktig på, beroende av, omgivningen, naturen. Vi kan t ex inte göra syre själva, vi kan inte göra C-vitamin själva, vi är beroende av bakterierna i magen etc. Vidare är vi duktiga på att tillverka information själva (som t ex antikroppar efter en sjukdom, som gör att vi kommer lindrigare undan när samma bakterier och virus kommer igen).

Jag kunde till min glädje notera att Bengt Olle Bengtsson kom fram till att människan inte är så komplicerad och att vi är helt beroende av omgivningen/naturen. Därmed skulle man, om man gör en P3 övergång, vilket är min utveckling, kunna säga att naturen har ett egenvärde, eller direkt moralisk status, vilket har beskrivits tidigare.

Centered Leaders – centrerade ledare

I artikeln ”How centered leaders achieve extraordinary results” för författarna Barsh, Mogelof och Webb fram fem ”capabilities” som orsak till att ledare lyckas nå bra resultat. 140 ledare har intervjuats och ligger som grund till tankarna kring de fem områdena som behärskas av ”centered leaders” (ett begrepp som McKinsey nu har en blogg kring). På svenska väljer jag att kalla idealtyp för centrerad ledare. Områden som denna typ av centrerade ledare behärskar helt eller delvis är: mening, positivt tänkande, kontakt, hantera känslor tillsammans och vidmakthålla energin. Alla dessa begrepp låter bättre på engelska: meaning, positive framing, connecting, engaging och managing energy. Dessa områden sattes 2008 i samband med kvinnligt ledarskap i en artikel och i boken: How Remarkable Women Lead (vilket får mig att tänka på Margareta Sandebo Eriksssons artikel). Därefter, när fler ledare har intervjuats, har författarna fört fram att dessa områden kan även män behärska.

En skola (teoribygge!?) som tankarna utgår från är positiv psykologi (utvecklas i slutet av artikeln skriven av Barsh, Cranston och Crashe). Positiv psykologi utgår, som namnet säger, från att ta reda på vad vi är bra på. Vet vi det så växer både vi själva och omgivningen. Eftersom även vanlig coaching utgår från att alla kan och vill utvecklas så har coaching och Positiv psykologi numera gift ihop sig (exempel 1, exempel 2).

En annan skola som tankarna utgår från är tankar kring vad som motiverar oss. Äldre forskning som gjorts för att förstå vad som motiverar oss har utgått från att det är pengar som motiverar oss. Senare forskning visar att så fort det inte är rent ”mekaniska” uppgifter som ska utföras så motiverar inte pengar. Se denna video, The surprising truth about what motivates us”, på 10 minuter som beskriver att det är självbestämmande (Self direction), förkovringslusta (Mastery), och Gemensamt syfte (Purpose) som motiverar oss.

Det kan noteras att såväl begreppet ”centered leaders”, som vi började titta på som de båda skolorna ovan framhåller aspekter inom ledarskap som inte går ut på att ”peka med hela handen” och tydlighet som främsta ledord. I stället har jag här utgått från begreppet ”centrerade ledare” som pekar på andra dygder inom ledarskapet.  Dygder som att kunna visa på mening (gemensamt syfte, ”purpose”), självbestämmande och förkovringslusta. Om jag ska framhålla en av områdena så väljer jag mening, ett ord/begrepp som kan förefalla platt på svenska men som försöker beskriva ledarens förmåga sätta in organisationens affärsidé i ett större sammanhang. Vilket vare sig ledare eller medarbetare kan göra en gång för alla. Utan för mig speglar begreppet (när man även beaktar att medarbetare kan och vill bestämma en del själva och de vill lära sig mer) en vilja att tillsammans med sina medarbetare sätta in organisationens affärsidé i ett större sammanhang. I slutet av artikeln säger en ledare: – Tidigare så har jag fokuserat på att ändra andra, nu inriktar jag mig på att förändra mig själv.

Vi vet ofta själva vad vi behöver förändra för att vi ska utvecklas åt rätt håll. Men vi kan behöva hjälp av någon som är intresserad av våran utveckling, som tror att vi kan, som ställer de rätta frågorna och som ”håller oss i handen”, med andra ord en professionell coach. Eller någon annan som tar sig tid, lyssnar och som ställer öppna nyfikna frågor.

Till sist så tror jag på ett ledarskap som kan kallas ”centered leadership”, men jag tror ändå mer att någon måste hitta på ett bättre ord, bättre begrepp. Görs en direktöversättning till svenska så blir termen än osexigare.