JobMatch Talent (JMT)

JobMatch Talent (JMT) är ett test där 200 frågor ska besvaras på nätet. Som resultat får man en beskrivning av 30 arbetsrelaterade egenskaper (10*3) för att på så sätt ge en bild av den som besvarat frågorna (exempel på resultat). Testet är utvecklat, enligt tillverkaren:” för att kunna prediktera faktisk arbetsprestation”. Det smarta med JMT är, enligt tillverkaren, att testet kan används i hela organisationen, från produktions-, service- och administrativ personal till chefsnivå.

Tio huvudskalor – predikatorer

Resultat grupperas i tio huvudskalor: Arbetsstruktur, Inre drivkraft, Stressindex, Beslutskaraktär, Aktivitet, Framåtanda, Agerande, Tolerans, Socialt intresse och Kommunikation. (Kan relateras till Big5: Öppenhet, Målinriktning, Extraversion, Vänlighet och Neuroticism: se t ex Rappe (2013)).  Man får mellan 1 och 100 ”poäng” på varje egenskap, och det är de svar där man har under 50 poäng eller över 70 poäng som särskilt beskrivs och beaktas i rapporten och film. (jag hade under 50 eller över 70 poäng i 18 av totalt 30 egenskaper, dvs i drygt hälften av de egenskaper som tas upp i JMT). På slutet finns även ett ”Resultatindex” som tar upp Svarsrealism, Självrealism och Anpassning. Resultatet efter att ha gjort JobMatch Talent (JMT)-testet den 18 sept 2017 i en tolv minuter lång video.

Korrelation mellan predikatorerna och kriterierna

När man genomför personlighetstest under en rekryteringsprocess så blir i alla fall jag nyfiken på de samband som antas gälla mellan personliga egenskaper (predikatorer) och de kriterier för lyckad arbetsinsats (kriteriemått) som anses gälla. Därför läste jag vidare i Jansson &Winges text från 2013 ”Predikativ kriterievaliditet hos JobMatch Talant genom chefsskattningar – en korrelationsbaserad ansats”.

I detta test, JobMatch Talant så antas korrelation mellan predikatorerna (det som explicit mäts i testet):
P1. aktivitet, framåtanda, agerande (HANDLINGSMÖNSTER) och inre drivkraft (chefer);
P2. arbetsstruktur och beslutskaraktär;
P3. tolerans, socialt intresse, kommunikation (RELATIONSMÖNSTER) och stressindex.
och kriterierna (som eftersträvas på en arbetsplats):
1. Produktivt agerande,
2. Kvalitet (och struktur) och
3. Samarbetsförmåga

Det kan kanske anses självklart att ”kvalitet och struktur” bäst mäts med predikatorn ”arbetsstruktur” (fokus på planering/detaljer/ordning).

Däremot är det för mig överraskande att predikatorn kommunikation är positivt korrelerat med produktivt agerande, men negativt korrelerat (!?) med det önskvärda kriteriet samarbetsförmåga. Läser jag Jansson &Winges text från 2013 fel?

Reflektioner över JobMatch Talent (JMT) på Storify.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s