Intelligenta trafiksystem, ITS

Gillar Intelligenta trafiksystem, ITS (en del menar att ITS står för ”Intelligenta transportsystem”) eftersom de bidrar till trafiksäkrare, mer miljöanpassad och mer kostnadseffektiv trafik. Utvecklingen går mot allt fler mobila tjänster som kan användas direkt i mobilen och/eller i bilens GPS (numera är det möjligt att GPS och mobil ”pratar” med varandra). Det mesta av den information som i dag finns tillgänglig via internet finns tillgänglig inne i bilarna. Utvecklingen av förarstödjande och självkörande (autonoma) system, liksom teknik för informationsutbyte mellan fordon och mellan fordon och andra system (samverkande eller cooperative ITS, C-ITS; går snabbt (se t ex Vetenskapens värld från den 4 sept 2017,  Toyota eller ITS-Korea).

Väginformatik är dock svårt eftersom det finns risk att tala förbi varandra. En del har fokus på fordonssystem, andra på trafikstyrning (som t ex trafikljus). Och några på efterfrågestyrning. Området är teknikdrivet och för att få fatt på effekter på systemet krävs multidisciplinära kunskaper (källa).

Det skulle kunna vara så att föraren själv ska kunna handskas med all uppdaterad information. Eller skulle man kunna tänka sig att personer som samåker själva finner den mest kostnads- och miljömässigt effektiva vägen till sitt resmål i än högre utsträckning än idag. Det vill säga det borde vara möjligt att samåka delar av transporten i högre utsträckning än idag. Självklart ska det vara möjligt att få all trafikinformation i realtid till var och en av passagerarnas skräddarsydda webbradiokanaler. Kanaler som förhoppningsvis är än smartare än Google Maps.  Det finns ett nationellt intresseorgan som stödjer ITS-utvecklingen i Sverige  – ITS Sweden. Dess twitterkonto. ITS Sweden  är anslutna till ett större nätverk – de informerar t ex om en internationell ”ITS World Congress” mellan 29 november och 2 november i Kanada i år.

Innan jag nedan listas några tekniker och lovvärda projekt (källa1, källa2) så vill jag slänga några frågor: Kan en icke-resa (t ex genom att vissa dagar arbeta hemifrån) rymmas inom ITS? Varför kan man inte läsa om lånecykelsystem på Trafikverkets hemsida där ITS diskuteras? (ryms inte lånecykelsystem inom ITS?). Mer om förutsättningar för lånecykelsystem i Skåne här.

IVSS (Intelligent Vehicle Safety Systems) är ett program som drivs av Programrådet för fordonsforskning för att stimulera forskning och utveckling inom trafiksäkerhetsområdet. Nyckelområden är aktiv säkerhet, skadeförebyggande lösningar och utveckling av väghållning och krocksäkerhet hos olika typer av fordon. Trötta förare är farliga förare. Ett varningssystem som aktiveras när föraren börjar blinka oroväckande ofta har testats inom ramen för IVSS. Programmet pågick från år 2003 till år 2010 enligt utvärdering av programmet (Lunds universitets webbplats). Enligt intervjuerna i utvärderingen framgår att: ”få har kunnat ge något tydligt svar när det gäller effekter och introduktion. Många svarar istället att kunskapsuppbyggnaden får ses på lång sikt. Man kan därför inte vänta sig några påtagliga resultat inom fem år, som sades vara ett mål för IVSS-programmet”. Intressant!?, nu när vi närmar oss självkörande bilar (Franskt exempel – Navya).  För att klara och beskriva den teknik som krävs då finns begreppet ”samverkande eller cooperative ITS”, C-ITS (källa).

Viking, ett projekt inom de nordiska länderna (samt ett antal tyska delstater) där syftet är att utveckla och samordna system för vägtrafikledning och transporttelematik (källa).

Easy Way, ett projekt för vägorganisationer i EU-länderna ska ge en säkrare och bättre trafikmiljö i Europa.  Målet är att insatserna ska bidra till att minska antalet omkomna i trafiken med 25 procent fram till år 2020 – och under samma period minska koldioxidutsläppen från det nordeuropeiska transportnätet med 10 procent (källa).

ATK (automatisk trafikkontroll, eller ”trafikkameror”) har visat sig ha en gynnsam effekt på trafiksäkerheten genom att medelhastigheten sänks påtagligt i närområdet. ATK-system (trafiksäkerhetskameror) ger också ett bättre och jämnare trafikflöde med mindre miljöpåverkan.

ISA står för Intelligent stöd för anpassning av hastighet (Intelligent Speed Adaption). Det finns ett klart samband mellan hastigheten och konsekvenserna av en trafikolycka. Ju högre fart, desto allvarligare skador. Därför forskas det mycket inom ISA, bland annat för att utveckla system för automatisk inbromsning om du kör för fort.

Alkolås – där du måste blåsa i ett speciellt munstycke innan du kan starta bilen. I framtiden kommer det kanske finnas system som automatisk känner av om föraren har alkohol i utandningsluften.

Omställbara vägmärken gör att olika hastigheter kan meddelas trafikanterna vid olika tillfällen. Hastighetsgränsen ändras på vägmärkena när det exempelvis är risk för halka eller när det finns oskyddade trafikanter på vägen.

Prosper är ett EU-projekt där man jämför och uppskattar kostnader och effektivitet för olika typer av hastighetskontroller (källa).

intelligenta busshållplatser gör att det blir det lättare för bussarna att ta sig ut i trafiken, och där varnar speciella system såväl bussförare som övriga trafikanter när det finns passagerare på väg till eller från busshållplatsen.

Alla ovanstående ”tekniker” och projekt är lovvärda. Men blir de inte ”omoderna” om vi snart närmar oss självkörande bilar? Eller är det så att självkörande bilar förutsätter att projekt som Viking, Prosper och MTLIV?
volvo-autonom-sjalvkorande-bil

Det finns ett bredare begrepp: väginformatik, som handlar om efterfrågan på resor, ruttval och trafikflöde enligt nedanstående bild från 2005 (källa):
väginformatik

I samma källa påminns vi om att förenklingar avseende effekter av ITS förekom 2005 (och förekommer säkert även idag):
våldsamFörenkling
(C)-ITS kan med andra ord utföras och mätas på tre ”ITS-områden”: 1) efterfrågan på transporter vid olika tider (om och när ska jag åka), 2) ruttvall (vilken väg ska tas) och område 3) som går ut på att påverka själva körförloppet (så att det blir säkrare).

Stora samhällsekonomiska vinster finns (källa):
storaSamhällsekonomiskaVinster

För att kunna mäta effekter måste man som vanligt kunna beskriva förväntningar och grundförutsättningar (vem, vad, vilka påverkas, vilka nyckeltal skall definieras, loggas och analyseras?). När detta är gjort är det möjligt att följa upp utfallet/effekterna. Olika fokus, analyser och utvärderingar kan göras på olika nivåer (Världen, Europa, Sverige, Skåne eller kommun).

Ett exempel på lokal satsning inom ITS-område 2 och 3 (påverka körväg och körförlopp) och kommunal nivå – är att de på till gatukontorets analys- och utvecklingsenhet i Malmö ska anställas en trafiksignalplanerare som ska arbeta med ”planering av ITS-teknik”, dvs tjänsten innefattar även andra ITS områden än körförlopp/trafiksignaler. Vi får se hur det går för trafiksignaler i framtiden, eftersom det finns tankar om att de i sin nuvarande form halverar trafikflödet.

Drivkrafter och trender (enligt ITS-Sweden 26 okt 2016):
Drivkrafter

Vi ser hur den nya ”eran i stadsplanering” (översiktsplaner etc?) och miljökrav gör att kommuner arbetar aktivt med ITS.

Tankar kring kollektivtrafik (enligt ITS-Sweden 26 okt 2016):
kollektivtrafik

Trafikinformationen ska uppfylla ”ITS-direktivet” gällande standarder och åtkomstpunkt och ITS-Sweden skriver att trafikinformationstjänsten är tänkt att användas fullt ut 2025 (enligt ITS-Sweden 26 okt 2016).

Till sist något om trafiksignaler. Trafikverket skriver på sin hemsida att enligt en rapport från 2008 så finns exempel på vilka samhällskostnader som förorsakas av dåligt underhållna signaler. Detektorfel kostar enligt rapporten 2,3 miljarder per år i form av restidsförluster, bränsle och emissioner. Trafikverket fortsätter med att berömma Helsingborgs kommun:

I kontrast till detta står Helsingborg som en stad som regelbundet underhåller sina trafiksignaler, genom att staden genomför regelbundna trafiktekniska översyner av anläggningarna. Signalerna gås igenom och programmeringen trimmas så att trafiken flyter bättre. I detta arbete ingår också att väga in olycksstatistik för korsningarna i syfte att förbättra trafiksäkerheten.

På en annan sida skriver Trafikverket om fördelen att ha bra fungerande trafiksignaler:

Även små förbättringar av trafiksignalernas effektivitet ger stora samhällsekonomiska vinster genom minskade tids-, trafiksäkerhets- och fordonskostnader. Modern trafiksignalstyrning kan i samordnade system spara stora kostnader åt samhället i form av kortare restider, mindre köer, färre stopp och därmed mindre utsläpp samt minskat antal olyckor. Med förbättrad samordning kan fördröjningstiderna minskas med tio till 20 procent eller mer beroende på hur effektiv den befintliga samordningen är.

Trafikverket skriver om ett exempel på projekt som pågick mellan 2004-2008 (!?):

Ett sådant exempel är projektet MATSIS (Minskade CO 2 -utsläpp genom Adaptiva Trafiksignaler I Stockholm) som genomfördes mellan 2004 och 2008. Förbättringar i sex samordnade signalkedjor har fullbordades under perioden. Störst nytta har åtgärderna haft på Valhallavägen, där 850 ton koldioxid har kunnat sparas in per år enligt beräkningar. Stora mängder tung trafik från hamnarna slipper nu vänta lika länge vid rödljus som tidigare på den centrala gatan. Totalt visar datorsimuleringar som genomförts i projektet att utsläppen har kunnat reduceras med 2 900 ton koldioxid per år, motsvarande sju procent, tack vare förbättrad styrning. Dessutom minskar fördröjningar i signalerna med 19 procent. Totalt är den samhällsekonomiska nyttan uppskattad till 118 miljoner per år. (källa, 2004)

Innan man i Stockholm genomförde projektet MATSIS då adaptiva trafiksignaler på vissa stället så tog Kronborg & Davidsson fram en rapport (2004) ”Adaptiv styrning av Stockholms trafiksignaler”). Ungefär samtidigt (2008) var Malmö den första staden i Sverige med hastighetsstyrda trafikljus.

Till slut visas två exempel på där det (i Indien och Etiopien) verkar gå bra utan (adaptiva) trafiksignaler:

I Sverige vill vi kanske dock ha det så att bilarna utrustas med sensorer som kommunicerar med varandra för att minska behovet av trafiksignaler. Man får dock ge akt på att inte systemet hackas.

Annonser

One thought on “Intelligenta trafiksystem, ITS

  1. Kan hålla med om att det finns ekonomiskt rationella skäl för att vilja använda kärnkraft, och att ”problemet är att människor i allmänhet är bottenlöst dåliga på kvantitativ riskvärdering.”

    Men eftersom jag tror samhällets utveckling bör bestämmas av valda politiker så tror jag politiker bör bestämma den spelplan som ska gälla för medborgare och organisationer. Spelplanen, som bland annat innefattar regleringar och ekonomiska styrmedel, ritas upp av politiker som har tagit del av bästa möjliga information, rörande t ex miljöpåverkan och risker, t ex från naturvetare och tekniker.

    Och eftersom, som jag skrev, så många med stora ekonomiska resurser och olika myndigheter under över 40 års tid försökt förklara det rimliga med kärnkraften (t ex MSB som i denna rapport skriver att ingen har skadats av joniserande strålning efter olyckan i Fukushima 2011), ändå inte har lyckats. Så tycker jag det är dags att se att det finns andra rationaliteter än den strikt ekonomiskt rationella. Vidare klarar många inte av att höra det finns ”bara lite joniserande strålning kvar” i många områden kring Fukushima. Varsågod att flytta tillbaka”. Ett uttalande som många tolkar som provocerande, fast det också är sant. Det är som sagt kanske dags, efter 40 års försök att informera kring joniserande strålning, att ge upp.

    Tillbaka till Swecos rapport ”100 % förnybart: en rapport till Skellefteå kraft (2017)”. Bra rapport, men jag saknar, liksom du, ett 0-alternativ. Det borde finnas andra rapporter som också analyserat planen/målsättningen ”100% förnybart till 2040”, t ex ska miljöbedömningar göras av planer och program enligt svensk och europeisk lag. Miljöbedömningar ska, liksom miljökonsekvensbeskrivningar, just innehålla realistiska 0-alternativ.

    Jag har kommenterat Swecos rapport här

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s