Gruppers utveckling

Här kommer Will Schutz och Susan Wheelan olika syn på grupputveckling/grupprocesser och gruppsykologi att beskrivas. Det finns många olika teorier om gruppers utveckling, gruppsykologi etc, men WLs och SLs är kanske de ”tyngsta”/vanligaste namnen. Att ha koll på grupputveckling är nödvändigt om ett företagande ska utvecklas. Will Schutz och Susan Wheelan ligger bakom den vanligaste, eller ska vi kanske säga ”tyngsta” (om man med tyngsta, menar mest ”praktiska”), grupp/ledarskapskursen i Sverige, UGL (Utveckling av Grupp och Ledare). (se även Psykologiguiden som också beskriver grupputveckling, UGL-akademin som beskriver Wheelans IMGD-modell).

I de modeller som beskriver hur grupper utvecklas så går en grupp under sin utveckling igenom tre eller fyra  faser (någon författare har fem steg, vi ska strax se att de alla dock liknar varandra). Will Schutz beskrev redan 1958 grupputveckling i tre faser i FIRO modellen (Fundamental Interpersonal Relations Orientation).

En annan författare Bruzélius & Skärvad beskriver, på liknande sätt, fyra steg (källa):

Gruppens utveckling enligt Will Schutz FIRO modell från 1958

När det gäller ”rollsökningsfas” så skriver Schutz ”control” (kontroll) och Schutz skriver openness i stället för ”samhörighetsfas” (mer om begreppen på engelska t ex i denna artikel).

Will Schutzs FIRO modell beskrivs på ett tydligt och bra sätt under 30 minuter:

Will Schutz FIRO modell beskrivs tydligt och bra på 30 minuter

På Wikipedia om FIRO:

FIRO säger att individen strävar efter att vara lagom; lagom betydelsefull, lagom kompetent och lagom omtyckt. Individen kan med andra ord känna sig såväl för lite kompetent (oduglig) som för mycket kompetent (för höga förväntningar och ansvar), för lite betydelsefulla (ensamma) som för betydelsefull (överinkluderade), för lite omtyckt (avsaknad av intimitet) som för mycket omtyckt (känslomässig gisslan, kvävd av kärlek etc). På nivån Själv i FIRO beskrivs hur individens känslor gentemot sig själv driver beteendet i faserna Tillhörighetsfasen, Kontrollfasen och Öppenhetsfasen. Det finns rädslor kopplade till FIRO. Rädslan i Tillhörighetsfasen är att bli ignorerad, i Kontrollfasen att bli förödmjukad och i Öppenhetsfasen att bli bortstött

FIRO-teorin har varit basen för svenska försvarets grundläggande ledarskapsutbildning genom UGL (Utveckling av Grupp och Ledare) kursen.

I den senaste versionen av försvarets UGL-konceptet, UGL 2008, är basen Susan Wheelans IMGD-teori.

Susan Wheelans modell för grupputveckling

Det föreligger olika tankar kring vad som hände med UGL när ”UGL 2008” lanserades. Så här skriver man på www.ugl-guiden.se/artikel/ugl-2008/ :

Försvarshögskolan har nyligen lanserat en uppdaterad version av UGL, kallad UGL 2008. UGL 2008 bygger på den äldre versionen av UGL, men har en tydligare och mer omfattande processinriktning. Den nya versionen baseras på de senaste resultaten från forskning kring grupprocesser, gruppdynamik och ledarskap. Kursen har även fått nya moment som gäller känslor, självkännedom och reflektion. Dessutom har pedagogiken förändrats på så sätt att deltagarna och gruppen i en större utsträckning än tidigare tar ett större ansvar i lärande och utveckling.

Gabriella Ekström om grupputveckling och att formera en grupp. Ytterligare en författare som refereras till när det gäller grupputveckling är Tuckman (1965), som beskriver faserna som Forming, Storming, Norming och Performing (som enligt en källa nedan ligger bakom Susan Wheelans IMGD-teori):

Gruppens utvecklingssteg enligt Tuckman (1965)

Vi koncentrerar oss, enligt tidigare, på Will Schutz FIRO modell och Susan Wheelans IMGD-teori, eftersom de är det är dessa författare som anges som källa till ”gamla” UGL (Utveckling av Grupp och Ledare, som numera heter UCL) och ”nya” (2008) UGL. På www.ugl-portalen.se visas UGL:s utvecklingslinje (som ni kan notera så betraktas  UGL 2008, på www.ugl-portalen.se, som en ”avvikare”, men detta har, och kan, diskuteras):

UGL/UCL och UGL 2008 utvecklingshistoria

Här visas en jämförelse mellan gamla UGL/UCL och nya UGL 2008 (på www.ucl-portalen.se):

Skillnader mellan UGL, UCL och nya (2008) UGL

Vad jag förstår så skiljer sig Will Schutz (gamla UGL/UCL) och Susan Wheelan (UGL 2008) åt hur de ser på ledarskapets betydelse för att utveckla gruppen genom de olika faserna – mot den mest produktiva fasen.

I Wheelan grupputvecklingsmodell utvecklas grupper genom fyra mognadsfaser (frågeformulär som kan fånga upp i vilken fas en grupp är i):

Susane Wheelans grupputvecklingsmodell

Wheelan har skrivit om att skapa effektiva team: en handledning för ledare och medlemmar. Boken beskrivs av Oskar Henrikson på www.psykologifabriken.se/att-skapa-effektiva-team. I en artikel i Psykologifabriken frågar de sig Hur leder man mot en vision utan att detaljstyra?

Det finns högpresterande grupper som arbetar mot en vision med ett minimum av inblandning från sin chef. Om de är lärare får deras elever bättre resultat på nationella provet och om de är läkare mår deras patienter bättre. Dessa grupper är, enligt före detta psykologiprofessorn Susan Wheelan, i den så kallade arbetsfasen. Utmaningen är att ta din grupp genom de andra faserna för att komma fram till denna attraktiva punkt som bara 15% av svenska grupper sägs nå. Resan för gruppen kan jämföras med en människa som växer upp.

Detta låter bra. Är det så att Wheelans IMGD-teori är en utveckling av gamla FIRO grupputvecklingsmodellen? Eller är det en mindre god utveckling av FIRO modellen och gamla UGL?

På www.ugl-portalen.se  (som liksom www.ucl-portalen.se (samma sida) är ”skeptiska” till försvarets nya UGL 2008) kan man läsa:

Den annorlunda UGL 2008 baserar sig på Ph.D. Susan Wheelans forskning på grupper, där hennes genomgående tema är att grupper utvecklas utifrån uppfattningar kring status. Status skapar dominationsordning inom gruppen och denna dominationsordning styr sedan processerna i gruppen enligt Wheelan.
Susan Wheelan har inte forskat på ledarskap och hon skriver inget om ledarskapets möjlighet att reducera dominationsordning (se Group Processes av Susan Wheelan). I ugl 2008 har, i linje med Susan Wheelans teori, handledarna tagits bort som ledare och därmed att verka som ett föredöme i ledarskap. I ugl 2008 har innehållet och flödet förändrats så att konceptet medger dominationsprocesser mellan gruppdeltagarna.
Officiella skäl som anges från FHS är att ugl 2008 bygger på en mer vetenskaplig grupputvecklingsteori, skulle vara mer etiskt och mer processinriktad. Vår kommentar är att tolkning av begreppet etik och val av grupputvecklingsteori, är beroende av människosyn. Skulle det vara mer process – det motsägs av Susan Wheelan själv, som säger att en ugl 2008 grupp aldrig kan komma längre än till första grupputvecklingsstadiet.
En förlaga till Susan Wheelans teori. lanserades av Bruce Tuckman 1965 som beskrev grupputveckling som Forming, Storming, Norming, Performing, Adjourning.

75% (c:a 110 UGL-handledare) av den aktiva UGL-handledarkåren uttryckte i juli 2008 att de önskade kunna fortsätta med ursprunglig UGL. FHS tillät aldrig den möjligheten och har undvikit dialog. Därför har 65 UGL-handledare med 900 års samlad erfarenhet av UGL, många med akademisk- och forskarbakgrund etablerat sig i en organisation för att bevara ursprunglig UGL. Utbildningen har fått namnet UCL – Utbildning av Chefer och medarbetare i Ledarskap. UCL-utbildningen är en moderniserad ursprunglig UGL som har lyfts ”rakt upp”, med samma syfte, målbild, flöde, metodologi och principiella innehåll som ursprunglig UGL.

UCL, såsom ursprunglig UGL, grundar sig på Ph.D. Will Schutz grupputvecklingsteori FIRO™. Will Schutz beskriver bl.a. i sin teori människors nivåer av behov och strategier för att kontrollera andra. För att tydliggöra detta skriver Schutz om:
”The Autocrat is a person whose interpersonal behaviour often tends toward the dominating, characteristically, he tries to dominate people and strongly desires a power hierarchy with himself at the top.”
“The Abdicrat is a person who tends toward submission and abdication of power and responsibility in his interpersonal behaviour. … He does not take control even when he should … he feels that he is an incompetent and irresponsible, perhaps stupid, person who does not deserve respect for his abilities. …”
“The Democrat. For the individual who has successfully resolved his relations with others in the control area in childhood, power and control present no problem. He feels comfortable giving or not giving orders, and taking or not taking orders, as is appropriate to the situation.” Schutz forskning visar ett klart samband mellan självkänsla och kontrollbehov – ju högre självkänsla desto mindre behov av härskarstrategier och vice versa.
Susan Wheelan ser inte dimensionen “Democrat”, utan ser härskartekniker som den naturliga ingrediensen i grupputveckling.

UCL-handledarna tillämpar ett situationsanpassat ledarskap under grupputvecklingen och tjänar som en förebild i ledarskap – jämför ”Democrat”. Ledarskapet strävar efter att reducera dominationsstrategier, skapa trygghet, öka öppenheten, för att på så sätt göra gruppens fulla kapacitet tillgänglig till uppgiftens lösande och samtidigt ökat psykiskt välmående.

I UCL upplever varje deltagare en grupputveckling genom en konsekvent genomförd upplevelsebaserad inlärning, där var och en handlar sig in i nytt lärande. Möjlighet till ökad självaktning, bli respekterad för den man är och aldrig få ens personlighet bedömd, vilket sammanfaller med den tydliga värdegrunden i UCL och en människosyn som ligger i linje med FN:s Artikel 1.

I www.ucl-utbildning.se (som också är ”skeptiska” till försvarets nya UGL 2008) kan man läsa:

Många grupputvecklingsteorier har både lanserats och återuppstått genom åren. Flera av dessa teorier har fokuserat på just individ och grupputveckling, där ledarskapet har varit undanskymt. En sådan teori är t.ex. psykolog Bruce W. Tuckmans ”Forming, Storming, Norming, Performing, Adjourning” från 1965 som nu återuppstått genom Susan Wheelan och där även Dr. Wheelan ställer sig avvaktande till ledarskapets betydelse att påverka grupputvecklingen. Susan Wheelan förklarar istället grupputveckling utifrån ett starkt inslag av respektive deltagares status och hur det i sin tur påverkar positionering och rangordning inom gruppen. Det finns ingen anledning att betvivla detta fenomen, men det är just denna grupputveckling som kan motverkas av ett ledarskap som tydligt behandlar alla utifrån ett lika människovärde.

Från www.ugl-portalen.se kan man komma till ledarskap-sjalvkansla.se där de visar en 10 minuter intressant och informativ film om hur självkänsla utvecklas. Filmen utgår från värderingar som kan knytas till ”gamla” UGL utbildningen (numera UCL-utbildning):

10 minuter om självkänsla och ledarskap som kan kopplas till gamla UGL kursen (numera UCL)

Som jag uppfattar skillnaden mellan ”gamla” UGL, som utgår från Will Schutz FIRO modell; och nya UGL, UGL 2008, som utgår Wheelans IMGD-teori, är hur de olika skolorna ser på ledarskapets betydelse. I vilken grad ska handledaren/ledaren gå in och styra upp en grupps utveckling? Nedan en bild från www.ugl-portalen.se/show.php?id=100 :

”gamla” UGL (UCL) och UGL 2008

En annan sak som skiljer (här är jag fortfarande lite osäker på om jag är rätt ute) är hur man ser på vad som händer en ny gruppmedlem kommer in i en ”gammal” grupp. Enligt Will Schutz och ”gamla” UGL så anser man att gruppen halkar tillbaka till tidigare fas, grupputvecklingen börjar om. Enligt nya UGL, UGL 2008, så behöver inte gruppen halkar tillbaka till tidigare faser när en ny medlem kommer in i gruppen.

Kanske är inte skillnaden mellan UGL/UCL och UGL 2008 så jättestor (under en praktisk kursvecka). Kanske är det just en stor skillnad (i synen på ledarskapet). Hur synen på ledarskap kan skifta (utvecklats!?) beskrivs i en annan artikel.