Hur ska en middag ”planeras”. Det finns ”ostyrda” knytkalas där var och en har med sig mat. Så har vi t ex i den förening jag bor i, när vi varje år samlas kring kräftor i augusti. Sen finns styrda sammankomster som både börjar och slutar en viss tid, en ”ordförande”, och en ”gästföreläsare” (innan, under eller efter middagen). Alla upplägg har sina för och nackdelar.
När jag i slutet av mars ska ha en middag, med ”mexikanskt” tema. Temat ”föddes” eftersom jag vill bjuda på Enchiladas. Och eftersom mat och dryck speglar ett land kan det vara kul och intressant att veta mer om bakgrunden, för att på så sätt skapa en helhet. Gör man det får man bl a lära sig att det är skillnad på Tequila och Tequila; det finns t ex den (”Anejo”) som är lagrad:
Ytterligare ett sätt att lära känna varandra är att i någon mån förbereda sig inför en middag. Alla har vi specialkunskaper som det är intressant för andra att veta mer om. Det vanliga kan vara att den person med ett speciellt intresse/yrke berättar om det. Ett intressant, (intressantare?), upplägg för att anknyta till olika personers intressen är att de andra personerna (Y,Z,P) i rummet berättar vad de vet om X:s intresse. Sen på slutet kan X ”fylla ut”, ”fylla i”. Detta upplägg blir jag spontant intresserad av! Förutom att det alltid är intressant att lära sig nytt, så är bra för X att öva sig att ”hålla tyst” när någon annan berättar om favoritämnet; det kan bli spännande och lärorikt för alla parter.
Det finns vissa ämnen som kan vara känsliga att prata om, t ex: politik, religion och sex. Ämnen som är personliga, känsliga och där det är svårt att ”lära ut” och lära in nytt kring sådana ämnen. Ämnen där starka värderingar är knutna. Då är det lättare att prata om ”rena fakta” kring kolvringar, hästkrafter och jordens bana kring solen. Att någon pratar om sin syn på politik eller religion är nog dömt att misslyckas, om syftet är att lära ut något, eller ”omvända” de andra.
