Skuldkvot (statsskuld/BNP)

Magdalena Anderssons uttalande i början av oktober 2014 att ”ladorna är tomma” (pressträffen) ledde till många reaktioner (John HasslerFinanspolitiska rådetKnypegård, Fransson, CarlgrenBjörnsdotterm KU-anmälan den 22 okt, Scocco & Molin,). Detta fick mig att fundera på saldot för statens finanser (dvs om statens har mest inkomster eller utgifter), statsskuld (dvs om staten har någon skuld, egentligen ska man skriva bruttostatsskuld, eftersom staten även har massa tillgångar, vägar etc, men jag väljer att här skriva bara statsskuld), skuldkvot (ett sätt att relatera statsskulden till BNP, dvs skuldkvot=(statsskuld/BNP). Om staten har mer utgifter än intäkter så ökar statsskulden. Nedan ekonomifaktas bild (png, flash) över statsskuldens utveckling mellan 1970 och 2014:

Statsskuldens utveckling 1970-okt 2014 enl Ekonomifakta

Statsskuldens utveckling 1970-okt 2014 enl Ekonomifakta


Lägg märke till uppgången de två sista åren som visar att statsskulden de två sista åren har ökat med 200 miljarder kronor. Jag tror det var denna ökade skuldsättning som Magdalena Andersson ville komma åt med sitt uttalande (att staten förra året lånade 15 miljoner kronor per timma (!) under hela 2013, och i år tvingas staten låna 10 miljoner i timmen). Det var ett kraftfullt uttalande, men inte rättvisande. Hon borde sagt något i stil med ladan töms just nu med 10 miljoner kronor i timmen, vilket hon också sagt flera gånger, men det är ändå de ”tomma ladorna” som diskuteras flitigt under slutet av oktober 2014.

Och det Magdalena Andersson också ville påpeka var att det är ett strukturellt statsfinansiellt underskott på ungefär 1 % av BNP (dvs runt 50 miljarder kronor per år, mer om statsbudget för 2015 här), och det när vi befinner oss i en relativt ekonomiskt gynnsam del av konjunkturcykeln (framkommer många gånger under pressträffen den 13 okt 2014). Alliansen lånade till de sista jobbskatteavdragen. Detta har påtalats tidigare av oppositionen, men inte fångats upp i den massmediala karusellen. Men när Magdalena Andersson sa ”tomt i ladorna”, blev det fart på nya oppositionen, opinionsbildare och massmedia. Kraftfullt, men sakligt missvisande. Andersson skulle redan förra året kunnat ha sagt:

-Alliansen tömmer ladan på resurser inför vintern, redan på sommaren!

För är det något vi vet, så är det att det kommer sämre tider än just nu. Och att de sista två åren byggt in ett strukturellt underskott i statsfinanserna som tömmer ladan under sommaren.

Nyckeltalet skuldkvot är ett bra värde för att kunna förstå hur stor statsskulden är och för att kunna jämföra statsskulden med andra länder. I mitten av 90-talet var skuldkvoten över 70 %, nu är skuldkvoten under 40 %. Beror detta på statsskulden har minskat, eller att BNP har ökat? På ekonomifakta kan man läsa:

Samtidigt som statsskulden har minskat har BNP ökat. Det gör tillsammans att skuldens andel av BNP har sjunkit relativt snabbt.

Att skuldkvoten (statsskuld/BNP) minskat sedan 1993 beror mest på att BNP har ökat de sista åren. Statsskulden har varit över 1000 miljarder ända sedan 1993, dvs relativt konstant i absoluta tal i 20 år. Just nu är statsskulden över 1300 miljarder kronor (uppdaterat värde på statsskuld.se).

Ibland redovisas statens inkomster minus kostnader som ”budgetsaldo”, ibland som ”finansiellt saldo”. Jag ställde en fråga till Johan Samuelsson på Konjunkturinstitutet rörande skillnader och likheter mellan budgetsaldo och ”finansiellt saldo”. Och fick följande mycket klargörande svar:
Det är nästan samma sak, tyvärr är begreppen snarlika och används ibland på lite olika sätt. Statens finansiella sparande är skillnaden mellan statens inkomster och utgifter. Redovisningen av det finansiella sparandet är i huvudsak periodiserad, vilket innebär att transaktionerna redovisas för den period då prestationen utförs (intäkt) eller då resursen förbrukas (kostnad). Eftersom statsbudgeten till stor del är kassamässig, sker redovisning vid den tidpunkt då in- eller utbetalningen görs. Skillnaden mellan finansiellt sparande och budgetsaldo utgörs av periodiseringar och avgränsningar av de in- och utbetalningar under året som inte motsvaras av någon prestation eller resursförbrukning. Statens lånebehov är budgetsaldot med omvänt tecken. I tabell https://docs.google.com/spreadsheets/d/1OSamygvUmVb-eHbvl_5moLQw7atwAjGdapj6AH1nBwY/edit?pli=1#gid=1345860613 ser du hur beräkningarna mellan finansiella sparandet och budgetsaldot hänger ihop:
Finansiellt sparande, periodiseringar, budgetsaldo, värdeförändringar och förändring av statsskuld

Finansiellt sparande, periodiseringar, budgetsaldo, värdeförändringar och förändring av statsskuld

Ovanstående sammanställning är mycket ”vacker” och tydlig. Tack Johan Samuelsson!

Innan jag fick ovanstående tabell hade jag gjort en egen sammanställning kring utveckling av saldo för statsfinanserna, BNP, statsskuld och skuldkvot på www.bit.ly/statsskuld (se nedan). De mesta värdena kommer från ekonomifakta. De har dock inte gjort en sammanställning som visar just samband mellan dessa värden. Vidare måste man räkna med löpande priser (inte fasta) när man räknar ut skuldkvot (på ekonomifakta kunde jag bara se inflationsjusterade, fasta, värden, så de löpande värdena har jag hämtat från från SCB). Och som ni ser har jag vare sig periodiseringar eller värdeförändringar (vilket  bland annat gör att den beräknade skuldkvoten för i år är 36 % i ovanstående tabell som jag fick av Johan Samuelsson, men ”bara” 34 % i min tabell nedan (källa Finansdepartementet, se mer nedan).


I år beräknas statens underskott bli drygt 90 miljarder kronor, vilket motsvarar 10 miljoner kronor per timma (dvs 90 000 miljoner/8760 timmar). Förra året så var underskottet i statens finanser minus 131 miljarder kronor (att budgetsaldot för 2013 blev underskott på 131 miljarder kronor berode dock i hög grad, enl ekonomifakta, på att Riksgälden under 2013 lånade upp 100 miljarder kronor för Riksbankens räkning i syfte att stärka valutareserven. I och med att valutareserven stärks i samma utsträckning som det lånade beloppet försvagas inte statsfinanserna av dessa transaktioner). Trots att statsskulden ökat under två år så är detta inte något som uppmärksammats så mycket. Jag har tittat vad det står om statsskuld och budgetunderskott på Wikipedia, och där har det inte gått att utläsa att statsskulden ökat sista två åren (tvärtom står det att skuldkvoten minskar om man läser om budgetunderskott). Jag gjort en del små uppdateringar (bl a eftersom vi pratar om Wikipedia i en kurs jag går just nu. Detta (svåra och tidsödande) arbete med att ändra i Wikipedia beskrivs här.

Skuldkvoten (Statsskulden / BNP) beräknas i slutet av 2014 enligt Finansdepartementet ligga på 34 % (1325 miljarder /3907 miljarder) (enligt Johan Samuelsson på Konjunkturinstitutet 36 %). Skuldkvoten var 30 % i slutet av 2012, dvs den har ökat med 4 procentenheter på två år (utifrån Finansdepartementens värden, mer enligt Johan Samuelsson). Regeringens budget för 2015 presenterades 23 oktober 2014, och där står att skuldkvoten för 2014 troligen blir 34%. Det är viktigt att man räknar upp BNP med nominella värden (och inte med inflationsjusterade, reala värden, vilket jag först gjorde). Jag har varit i kontakt med Finansdepartementet via twitter. Fick exakta värden på årets beräknade BNP och prognostiserade statsskuld

Samt länkar till Excelark som de använt (budget, prognos, tabellsamling för makroekonomisk utveckling (fram till och med 2018)):

Tabell 22 Statens finanser, i Excelfilen: Tabellsamling över makroekonomisk utveckling:

tab 22 - Excelark över markroekonomisk utveckling

tab 22 – Excelark över markroekonomisk utveckling

Vilket ledde till en uppdaterad bild av läget:

Budgetsaldo, BNP, statsskuld och skuldkvot (den uppmärksamma läsaren märker små skillnader mellan bilden ovan och tabell 22)

Budgetsaldo, BNP, statsskuld och skuldkvot (den uppmärksamma läsaren märker små skillnader mellan bilden ovan och tabell 22)

Det är dock inte helt lätt att tolka budgetsaldot. På ekonomifakta kan man läsa:

Utfallet för statsbudgeten 2012 blev cirka -25 miljarder kronor. Prognosen för 2013 pekar mot ett underskott på 131 miljarder kronor. Att underskottet blir så stort beror i hög grad på att Riksgälden lånade upp 100 miljarder kronor för Riksbankens räkning i syfte att stärka valutareserven. I och med att valutareserven stärks i samma utsträckning som det lånade beloppet försvagas inte statsfinanserna av dessa transaktioner. Underskottet på 131 miljarder ska alltså inte övertolkas.

Tabell 22, den uppdaterade bilden av statsfinanserna och den prognostiserade bilden fram till och med 2018 ledde till en reflektion kring att Finansdepartementet räknar med en högre nominell tillväxt fyra år framåt, vilket ledde till ett givande twittersamtal med Thomas Svenson.

Att Finansdepartementet räknar med högre tillväxt och inflation framåt, kanske hör i hop med Lennart Schöns tankar att vi nog går in i en ny uppbyggnadsfas med högre inflation

Även om skuldkvoten har ökat de sista två åren ska sägas att skuldkvoten är högre i många andra länder, se ekonomifakta. Statsskulden är till största delen svenskt upplånad  (ung 80 % inhemskt upplånad, och man vill numera att statsskulden ska vara svenskt upplånad till minst 85 %), se mer på ekonomifakta.

Cervenka har en bra analys i artikeln ”Så får du råd, Magdalena”, där statens budget föreslås delas upp i en driftsdel och i en investeringsdel, vilket så klart påverkar synen på statsskuld och skuldkvot.

Det är möjligt att tillfälligt förbättra statsskulden genom att göra om definitionen av statsskulden och sälja något, t ex statliga bolag. På ekonomifakta kan man läsa att:
”Staten har också fört över pengar från AP-fonderna till statskassan och sålt aktier i bland annat Telia”.

Mot slutet: tre olika sätt att definiera statsskulden (källa Riksgälden):

Tre olika sätt att definiera statsskuld

Tre olika sätt att definiera statsskuld

Till sist en referens till Svt:s ”Skuldmaskinen”, och en referens till Lunds kommuns skuldfälla.

Annonser

3 thoughts on “Skuldkvot (statsskuld/BNP)

  1. Ping: Statsbudget 2015 | Tankar i tiden från Lund

  2. Känns som det regelbundet förmedlas någon form av extremt optimistiska prognoser som måste revideras nedåt. Idag kom uppdateringar från ESV som pekar på betydligt större budgetunderskott för de kommande åren.

    http://www.di.se/artiklar/2015/1/15/andersson-bekymrad-av-sma-marginaler/

    Personligen har jag svårt att ta den här typen av prognoser på allvar längre eftersom utfallet oftast blir väldigt mycket sämre. Det borde inte vara möjligt och göra så dåliga prognoser såvida det inte är politiskt styrt för att försöka skönmåla situationen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s