Källkritik

Källkritik är av största vikt när det nu finns så mycket ”information” tillgänglig. Har tagit del av Fredrik Hanells fantastisk bra föreläsning i ämnet (självklart fungerar inte länken eftersom man inte har rätt till att länka till material som man inte själv har gjort, vill ju inte bli en it-brottsling).

Nu refererar jag i stället till sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4llkritik, vilket torde vara ok. Där står:

Vanliga rekommendationer till uppsatsförfattare är att ställa sig följande frågor om varje källa:

  • Vem är källans författare? Är författaren expert på området och neutral?
  • I vilket syfte har källan skapats? För att sakligt presentera faktauppgifter, för att göra reklam, för att argumentera för egna åsikter eller för att underhålla?
  • Är informationen aktuell? Går det att hitta något datum för publiceringen?
  • Har andra faktagranskat och godkänt publiceringen? Ligger en myndighet eller stor organisation bakom informationen, och är det viktigt för organisationen att informationen är korrekt? Är källan en forskningspublikation som har granskats av andra forskare? Är källan en lärobok som har getts ut på ett akademiskt läromedelsförlag?
  • Kan andra kontrollera uppgifterna? Uppger författaren i sin tur källor, eller redovisar författaren tillvägagångssätt som han eller hon har använt för komma fram till sina slutsatser på ett sätt så att undersökningen eller experimentet kan upprepas?
  • Går det att hitta andra trovärdiga källor? Säger andra källor samma sak?

Kriterier för källkritik

Källkritik handlar mycket om att skapa sig en uppfattning om den helhet (kontext) vari den presenterade uppgiften ingår. Med bas i denna uppfattning kan man sedan fördjupa metoden för källkritik. För artefakter är den viktigaste att avgöra om det är en äkta kvarleva eller ett senare falsarium. Olika aspekter som studeras i källkritik är:

  • Identifikationen av källan, där man försöker bedöma dess upphovsman, dess tillkomstsituation, avsikten med tillkomsten och om källan är äkta eller inte.
  • Samtidighetskriteriet där man bedömer upphovsmannens (samtidsvittnets) närhet i tid och rum till den information källan förmedlar, det vill säga om det är förstahandsuppgift från ett ögonvittne, eller om muntlig tradition kan ha förändrat uppgiften.
  • Tendenskriteriet där man bedömer upphovsmannens intresse av att påverka opinioner i en bestämd riktning.
  • Beroendekriteriet där man bedömer samstämmiga källors interna beroende av varandra.
  • Urvalskriteriet där man bedömer upphovsmannens val av källor och deras tendens, vilket även omfattar en bedömning av vilka källor som saknas och eventuellt skulle kunna förändra utsagan.

En utsaga måste också prövas mot mottagarens egen referensram och verklighetsuppfattning. Därtill krävs att mottagaren har tillräckliga förkunskaper för att tolka källan korrekt. God källkritik vilar således på god ämneskunskap hos den som gör källkritiken.

Det sista stycket är extra intressant, om man som jag är extra road av syn på kunskap, lärande och ”verklighet”, vilket har utvecklats i min text kring pedagogiskt ledarskap. Det finns många sätt att organisera vetande. I Boström, 2008, ”Kemilärares berättelser”, i Rostvall &Selander (red) Design för lärande beskrivs på sid 64-65 två sätt att organisera vetande: paradigmatiska och narrativa. För att kunna tolka en källa korrekt bör man vidare veta om den vilar på vetenskaplig grund.

Länka till material på nätet

En speciell form av informationshantering (källkritik?) är att bedöma om det som publicerats på nätet kan föras vidare till andra, länkas, och visas för andra. Först måste man ha koll på vem som äger materialet. Det är inte självklart att den lärare som gjort material äger materialet. Wahlgren skriver:  ”i fallet med högskolor så är det inte solklart att det är den enskilda föreläsaren som äger materialet, pga lärarundantaget”. Det är inte ok att länka till material som lagts upp olagligt, vilket YouTube motarbetar. Men är det ok att länka till originalkällan?

I fråga om material på Youtube så har det gjorts bedömningar att detta kan visas i klassrum. I en tidigare kurs har Gunilla hjälpt mig att kolla upp att det är ok att visa youtubeklipp under en lektion. Fick då kontakt med Tobias Sonnestedt, som hänvisade till ”Youtube i klassrummet”, en text av Chris Munsey (2012-02-14) där Fredrik Holmberg, som arbetar med Folkets Bio Filmpedagogerna, och som har föreläst en del kring upphovsrätt i skolan, berättar:

Läraren bryter inte mot lagen. Inte ens genom att använda programmet i undervisningen. Det finns ännu inget juridiskt begrepp för strömmande media.

Det är möjligt att visa material på Youtube i ett klassrum, men inte möjligt att länka till materialet i en blogg(!?), säger många. I artikeln: ”Så slipper du bli en IT-brottsling” i Lärarnas Nyheter (2013) ställer Martin Appell frågan: ”Kan jag lägga länkar på bloggen?” Svar:

 JA. Att länka till en annan sajt är tillåtet på internet. Däremot får man inte utan tillstånd bädda in materialet på sin egen sida. Du kan med andra ord lägga ut länkar till ett tv-klipp, men inte bygga in en tv-spelare.

I detta citat låter det som man kan lägga ut länkar på en blogg. Det är dock inte tillåtet att bädda in materialet. Och det finns säkert andra restriktioner. Har fortsatt ha kontakt med Tobias Sonnestedt via kommentarsfältet under ”Youtube i klassrummet” artikeln. Sonnestedt skriver:

Nu är väl inte vi experter på upphovsrätt och internet, men när det gäller att länka till material på sidor/kanaler som är publicerat av upphovsrättsägaren finns ingen anledning att fråga först. Väljer man att publicera material offentligt på internet är ju själva poängen att människor tittar på det och delar det. Annars får man välja distributionskanaler med annan funktionalitet. Det får ju inte blir så att vi måste fråga om allt, eftersom då försvinner spontaniteten.

Jag skrev:

Tack för svar Tobias Sonnestedt! Jag är inne på ditt tankespår, men har fått påbackning ett par gånger för att jag länkat till material på Bambuser och Dropbox. Och jag tror att de då har tänkt att det är undervisningsmaterial, men att de har tyckt att det har varit för svårt att skydda materialet med lösen. Det får man ha förståelse för. Samtidigt hoppas jag att det ska bli lättare att skydda material med lösen (på t ex Bambuser, Dropbox etc), om nu upphovsmannen verkligen vill skydda sitt material. Och när det gäller just Dropbox så ser man inte direkt vem som är upphovsman, vilket kanske både kan vara en fördel och nackdel. Vidare tycker jag det är tråkigt att man vill ”skydda” sitt undervisningsmaterial, i stället för dela med sig (t ex med en creative commons licens). När det gäller undervisningsmaterial är det vidare oklart vem som egentligen är ägare till materialet (det är inte säkert det är läraren som gjort verket). Därmed blir det även frågor kring vem som vill, kan ev ska skydda materialet. Det kan dock vara okunskap om reglerna bakom creative commons samt okunskap kring hur man gör rent praktiskt för att sätta någon form av creative commons licens på sitt verk. Jag kan hålla med om att det kan bli både lättare och smidigare i framtiden, att just lägga en creative commons licens på material som läggs ut på nätet. Är det någon som läser detta som vet om några lärare, skolor och/eller kommuner har bestämt sig för några riktlinjer kring dessa frågor? Och finns det riktlinjer vore det intressant att se hur lärare, skolor och kommuner praktiskt jobbar för att dela med sig av material.

Det är möjligt att en del, undertecknad, har en för pragmatiskt syn på möjligheten att länka till material som ligger ”synligt” (utan lösenord) på nätet (under förutsättning att man länkar till originalet och inte någon olaglig uppläggning av skyddat material). Fördelen med länkning till originalkällan är ju att riktiga källan erkänns och synliggörs. Men så pragmatiskt är det inte alltid möjligt att tänka. Därför snurrar fortfarande nedanstående frågor i mitt huvud:

Hur är det med möjligheten att länka till material som ligger öppet på nätet (utan lösen) och som lagts upp av upphovspersonen. Räcker det med att erkänna upphovspersonen genom själva länken ? Kan man tänka att länken synliggör och ”erkänner” upphovsmannen? Eller måste man dessutom fråga upphovsmannen om man får länka till upphovsmannens verk (text eller video). Är det skillnad om verket är en text eller video? Är det någon skillnad om verket ligger på YouTube eller Dropbox (på YouTube synliggörs källan, upphovsmannen, mer)?

Annonser

2 thoughts on “Källkritik

  1. Upphovsrätt är snårigt, det finns få domar, man måste nog vara advokat för att förstå. Det är lagförslag på gång när det gäller strömmande media. Det finns också något som heter verkshöjd. Om man visar något med låg verkshöjd blir straffet lägre, eller avskrivs helt… Vi har haft en föreläsare från LU, Fredrik Edman som försökt bena ut det här. Han pysslar med patent och sånt för företag som startar inom LU.

  2. Hej Gunilla! Så det är skillnad på strömmande media och text avseende upphovsrätt? Och hur är det om man länkar till text eller media, är då själva länkningen ”strömmande media”?

    Egentligen är jag än mer intresserad av varför inte fler lärare är intresserad av att dela med sig sitt material, dvs möjliggör för andra länka till materialet, t ex med en Crative Commons licens (se mer om dessa regler t ex på YouTube).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s