Roller, uppdrag och verktyg

Någon lärare sa: vi vill ha roller, uppdrag och verktyg klara för oss. En tanke som födde nedanstående tankar.

En skola i Lund

En skola i Lund

Roller och uppdrag debatteras nu mycket, och kommer säkert debatteras länge när skolan är relativt självständig, samt när det skiljer en del mellan vad den politiska ledningen och den akademiska ledningen anser i dessa frågor (se t ex vad som sägs om PBL, och hör t ex Vetandets värld i P1 från den 20 mars 2013: Sveriges extrema skolmarknad oroar forskare). Sverker Sörlin har i en DN artikel ”Svenska skolans ödesväg” formulerat sig träffsäkert om just svenska skolans ödesväg. Privata skolor som kan ta ut vinst är enligt många extremt i Sverige, enligt andra (Kd) en fråga om rättvisa. Det handlar om värderingar och politik, enligt Sommestad. Låt bra skolor slå ut de dåliga, menar Bergström, Braunerhjelm och Winberg. Skolan är en väsentlig del av det ständigt pågående demokratibygget i Sverige, menar Christian Nööjd. På den intressanta bloggen skolvaren.se citeras bland annat av Ingrid Carlgrens inlägg ”Ett annat samtal om skolan?”. Ett annat samtal om skolan skulle kunna handla om att synen på kunskap och lärande diskuteras. Vidare är det osäkert om staten eller kommunerna främst bör ansvara för skolans kvalitet. Många vill att staten ska få tillbaka ansvaret.

Samtidigt begär säkert många att varje lärare har en egen syn på vad kunskap och lärande är och vilken roll läraren har. Självklart kan denna syn utvecklas för varje lärare under tidens gång, men lärarutbildningen och lärarstudenter bör nog ”filosofera” kring klassiska frågor, som var är ”kunskap” och hur man bäst klarar sig i ”verkligheten”, redan under lärarutbildningen. Vet att man gör detta en hel del inom samhällsekonomisk forskning, men hur mycket bottnar dagens lärare i dessa frågor? Har läraren funderat en del på vad kunskap lärarens roll och vilket uppdrag läraren har, så kanske verktygen faller på plats!?

Extrem valfrihet med friskolor och minimal kontroll leder inte till generellt bättre resultat, men till segregation och osäkra lärare, så skulle man kunna sammanfatta radioprogrammet från den 20 mars 2013: Sveriges extrema skolmarknad oroar forskare.

Det här med verktyg borde var lärare få en ”påse” med sig från utbildningen, samt verktyg och metoder för att fylla på påsen. En påse som borde vara relativt lätt att dela med sig av och fylla på med hjälp av kollegor, irl och via internet. Kanske skulle en smart nätverksbyggare med bred kunskapssyn även kunna sortera in olika verktyg och flippat material inte bara efter årskurs och ämne, utan även efter vilken övergripande kunskapssyn verktyget utgår från. Olika verktyg kan dock inte helt lösa de stora utmaningar föreläsare och lärare har när de ska hålla föreläsningar som engagerar.

Digitaliseringen av skolan diskuterades på Almedalen sommaren 2013. Det intressanta är kanske dock inte själva datorerna, att använda dem som avancerade skrivmaskinerna, utan den förändrade metodik som nya tekniken medför, t ex flippat klassrum. En av förgrundsfigurerna i Sverige är Karin Brånebäck som skriver om flippat klassrum på sin blogg Kilskrift. Ett annat konkret exempel på hur nätet kan användas är Mikael Bondestams filmer som visar dagens upplägg av matematikundervisning i gymnasiet.

En lärare som jobbar digitalt är Ulrika Ryan, matematik- och no-lärare på Byskolan i Södra Sandby, fick guldäpplet 2012, representerar de yngsta eleverna i forskningsprojektet Matematik för den digitala generationen vid Malmö högskola. När projektet började gick hennes i elever i förskoleklass.

Vi kör med datorn både i läs- och skrivundervisningen och i matematiken, säger Ulrika Ryan. Jag var laddad med argument när vi startade det här projektet, för att möta föräldrarnas protester när vi inte skulle använda papper och penna. Men det blev aldrig några protester! Datorn är ju en naturlig del av barnens vardag hemma. Därför måste den förstås även vara det i skolan.

Ovanstående citat är hämtat från artikeln: En digitalt integrerad matematikundervisning. Daniel Barker, @barkersthlm, arbetar med flippat klassrum och har spelat in en 13 min lång film: ”Flipped classroom – Hur gör man?”. Filmen presenteras: ”Frigör dig själv som resurs i klassrummet! Daniel Barker på Norra real menar att man frigör sig själv som resurs i klassrummet genom att filma sina genomgångar och låta eleverna se dem i förväg”:

Inom Skolsnack Didaktik finns ett innehållsrikt, viktig, poängrikt och roligt samtal om om mycket, bl a didaktik, pedagogik, juvenism, unga och vuxnas liv på nätet och nyagreppiskolan. Lyssna här. Personer inom Skolsnack. Både Elza Dunkel och intervjuaren Ante Runnquist är i sitt esse (eller tar fram det bästa av varandra, kanske är bättre formulerat).

Har blivit imponerad av den strategi och de praktiska tips de har för skola och lärande i Svedala. Nedan visas deras länksamling:

Länksamling för lärande i skolan på Svedala.se

Länksamling för lärande i skolan på Svedala.se

Det finns t ex en bra sida med länkar till filmer relaterat till lärande, Michael Rystads, som jobbar i Svedala, filmer som visar hur Svedala ser på skolan.

Det finns fler grupper som för in nya grepp i skolan. Uppskattar nätverk som: #skolvaren (skolvåren på twitter och på skolvaren.se) , #skollyftet (skollyftet på twitter och skollyftet.se), #KvUtiS (KvUtiS på twitter och webb2.svedala.se/utbildning) och #flippat (https://www.facebook.com/groups/flippa) som alla för in #nyagreppiskolan! Mycket lärande på twitter!.

Det av vikt att på ett generellt sätt diskutera #lärande och kunskap, samt etiska utgångspunkter, som plikt, som Hans Schub gör i en kommentar till ett inlägg Skolvåren av Karin Berg. Vad är plikt? är något man kan fundera på. Ett bra exempel där detta görs är just i  inlägg Skolvåren av Karin Berg. Läs även kommentarerna. När det hettar till ser man verkligen hur olika man ser på #lärande, kunskap samt etiska utgångspunkter.

Kan rekommendera Lusten att lära, ett radioprogram inom Filosofiska rummet. Så här presenteras programmet:

Mycket av det vi har kunskap om lär vi oss i vardagen, ofta utan att vi ens tänker på det. Eller när vi stöter på problem: byta tändstift på bilen, den nya uppdateringen i dataprogrammet, hur man monterar bokhyllan från IKEA. Men hur ser det mer formella lärandet ut, skolkunskaper i matematik, språk och historia? Kognitionsforskaren Peter Gärdenfors beskriver i boken Lusten att förstå hur även det formella lärandet sker bäst om man utnyttjar den inre motivationen och den medfödda driften att se orsakssamband. Läroprocessen stimuleras av berättande och visualiseringar, och i barnens lek blir lärandet kanske som allra mest synligt. Gäster är Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Åsa Harvard, som arbetar med visuell kommunikation och är lektor i design på Malmö högskola och Gunilla Svingby, professor i pedagogik vid Malmö högskola.

Andra begrepp att greppa på nya sätt är respekt och miljö. Vad är respekt för dig? Vad står ”miljöfrågan” för?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s