Strålningsnivåer vid Fukushima efter jordbävning och tsunami

Såg ett reportage om olyckan i Fukushima den 11 mars 2011 i Vetenskapen värld. Här uppgifter i SvD vad som händer dag för dag under första månaden. Där står inledningsvis: Klockan 14.46 lokal tid den 11 mars 2011 drabbas Japan av den kraftigaste jordbävningen sedan landets mätningar påbörjades. Magnituden beräknas till 9,0. Epicentrum är på 25 kilometers djup utanför Japans östra kust, knappt 40 mil från Tokyo. Skalvet ger upphov till en tsunami som slår hårt mot flera japanska kuststäder.

kärnkraftverket i Fukushima

En film fem år efter. Men, om man nu får ställa frågan, hur stor blev strålningsnivåerna mätt i Sievert (Sv) (hur man omvandlar från millisievert till Sievert etc) under och efter olyckan?

I Nyteknik skrev Ulla Karlsson-Ottosson den 14 mars:

De siffror hon sett hittills ligger långt under de nivåer vi människor reagerar på genom att bli akut strålsjuka. Det inträder när en person utsatts för en dosekvivalent på över 1 Sivert. När Ny Teknik berättar om uppmätta värden på 680 mikrosivert per timma vid stängslet utanför Fukushima 1 kommenterar hon: – Det betyder att en människa måste står i åtskilliga timmar vid mätpunkten för att få allvarliga symptom.Närmare bestämt handlar det om 61 dygn, eller två månader.

Den 15 mars skriver Strålsäkerhetsmyndigheten:

Det är mycket höga stråldoser i anslutning till reaktor 4 vid kärnkraftverket Fukushima. Strålningsnivåerna är upp emot 400 mSv per timme. I natt svensk tid uppstod en brand vid reaktor 4 på kärnkraftverket Fukushima. Reaktorn var avställd och kärnbränslet låg lagrat i bassänger. Sannolikt antändes vätgas på grund av problem med kylningen av det använda kärnbränslet. Branden ledde till utsläpp i omgivningen motsvarande upp emot 400 mSv per timme.

Mer information om Fukushima från Strålsäkerhetsmyndigheten.

DN skriver den 15 mars 2011 (4 dagar efter olyckorna):

Efter den tredje explosionen i reaktor 2 uppmättes strålningsdoser på uppemot 400 millisievert i timmen på området. Årsgräns för en anställd vid ett svenskt kärnkraftverk är 50 millisievert. Årsgränsen för en vanlig person i Sverige är 4 millisievert.

Sex dagar efter olyckan skrev DN:

Japans vetenskapsministerium uppger att strålningsnivåer på upp till 0,17 millisievert per timme har uppmätts tre mil nordväst om det havererade kraftverket, rapporterar japanska nyhetsbolaget NHK. Exponering på den nivån ger på 14 timmar den dos som en person normalt får i sig under ett år. Enligt FN-organet UNSCEAR är den genomsnittliga årsdosen 2,4 millisievert. Tre av de sex reaktorerna bedöms nu som instabila. Försvarsminister Toshima Kitazawa säger till nyhetsbyrån Kyodo att strålningen över den ena reaktorn var 4,13 milliseivert per timma på en höjd av 300 meter och 87,7 millisievert på 90 meter.

En artikel på SVT den 27 mars 2011:

Strålningsnivån i vatten inne i reaktorbyggnaden är 10 miljoner gånger högre än vanligt, enligt kärnkraftsbolaget Tepco. En talesman för kärnkraftsbolaget Tepco sade att den höga strålningsnivån inne i reaktorbyggnaden indikerade att bränslestavar hade skadats. -Vi upptäckte strålning på 1.000 millisievert per timme i en vattensamling i reaktor 2.

Reportage i Sveriges Radio den 8 april.

SvD skriver 12 april:

Strålningsnivåerna uppmätts till 1050 mikrosievert per timme [den 12 mars], vilket motsvarar ungefär en årsdos [på en timma].

En artikel på SVT den 2 augusti 2011:

I måndags rapporterade kraftbolaget Tepco om en plats med uppmätta stråldoser på 10 sievert i timmen i botten på ett ventilationsschakt mellan två av reaktorerna.Nivåerna är nog för att kunna leda till döden efter bara några sekunders exponering.

Den 22 nov 2011 skriver Energinyheter.se:

Strålningen från reaktorn i Fukushima Daiichi kan vara mindre allvarlig än tidigare beräkningar. Strålningsforskaren Ikuo Kashiwakura från Hirosakiuniviersitet med kolleger begav sig omedelbart efter kärnkraftskatastrofen till Fukushima för att mäta strålningsvärden i mer än 5000 personer som befann sig i närområdet mellan 15 mars och 20 juni i år. De hittade bara 10 människor med ovanligt höga nivåer av strålning, men dessa nivåer låg fortfarande under tröskeln för då akut strålningssyndrom uppstår och magtarmkanalen förstörs. Geiger-mätarna registrerade alla andra i området i värdet ”icke-kontamineringsnivå”. Hur kunde befolkningen i Fukushima klara sig undan den radioaktiva strålningen? Gerry Thomas vid Imperial College London, chef för Chernobyl Tissue Bank, säger att svaret är enkelt. – Det var inte en massa radioaktiva ämnen som läckte ut ur anläggningen – det var inte Tjernobyl, säger han till New Scientist.  Under kärnkraftsolyckan i Tjernobyl läckte 10 gånger så mycket radioaktiv strålning ut som i Fukushima.

Kim Lund skriver på Newsmill den 18 mars 2011 (uppdaterad 2 nov 2011) om tsunamivågen i Japan: Kvällstidningarnas överdramatisering av kärnkraftshaveriet i Japan är skamlig

I radions Studio Ett på P1 innan idag gick att ta del av information rörande den faktiska strålningdoserna vid kärnkraftverket. Tolv mikrosievert per timme ligger strålningen på överlag tydligen. Vid kärnkraftverket. Med den strålningsdosen kan man vistas i området i tusen timmar innan det blir hälsofarligt enligt experten. Tusen timmar!

Alla dessa uppgifter på strålningsnivåer på uppemot 10000 millisievert i timmen (=10 Sievert i timmen). Ovanstående sammanställning och sammanvägning visar att den högsta strålningsnivån som är mest intressant (så att det inte ”bara” är fråga om något ”enstaka” ventlilationsschakt) inträffade vid reaktor fyra och var kring 400 millisivert per timma. Men hur mycket millisievert fick människor i och kring Fukushima? Kommer fortsätta att skriva om detta när jag samlat in mer data om strålningsnivåer vid Fukushima efter jordbävning och tsunami. För att få reda på mer skickade jag nedanstående frågor till Strålsäkerhetsmyndighten den 7 mars:

Har läst er sida om olyckan i Fukushima.Är det möjligt att få en samlad bild av vilka strålningsnivåer som olyckan i Fukushima gav upphov till? Har läst på er sida att reaktor 4 gav (under kort tid?) upphov till 400 mSv per timma.

Men kan ni ge mig, andra nyfikna personer, uppgifter hur många mSv de personer fick som fick mest strålning?, och hur många personer som fick ”Höga” doser (låt oss säga över 1000 mSv under första månaden efter olyckan, om vi kan vara överens om att det är en Hög dos, kanske till och med ”mycket hög”?, men ni får sjävklart välja en annan gräns för ”hög (samlad) dos” (på ”kort” tid – och vad är ”kort” tid?)).

Även intressant att höra er bild av hur många personer som fått  ”måttligt hög dos”, låt oss säga mellan 50-1000 mSv under första månaden (eller halvåret?) efter olyckan? (välj gärna andra intervaller, och tidsgränser, det intressanta är att få kopplingen mellan stråldos och antal drabbade människor).

Det vore vidare intressant att veta vilken tidsgräns som är intressant att titta på eftersom (den akuta) radioaktiviteten avklingar relativt snabbt. Är det riktigt att säga att det är den första månaden som är intressantast att titta på om man är intresserad av höga (och direkt farliga) stråldoser. Och är det därmed riktigt att säga att säga att x mSv  under första månaden är ett det mest intressanta måttet för att fånga (akut) farliga nivåer? Vad är x?

Sen är jag medveten om att ni rent statistiskt kan räkna ut hur många som dör under närmaste 50 åren ”på grund av” Fukushima, ett tal som kan uppfattas som högt, men även kan uppfattas som (mycket?)  lågt (eftersom det är så mycket människor som dör under 50 år).  Hur många beräknas dö, på grund strålning från Fukushima (direkt och indirekt), rent statistiskt, under 50 år efter olyckorna i kärnkraftsverken vid Fukushima?

”Över 100 personer rapporteras ha fått högre stråldoser än vad som motsvarar en livsdos” (vore intressant att veta hur mycket, mer exakt). ”April 2012 har emellertid ingen avlidit till följd av strålskador”.

Efter programmet Vetenskapens värld i SVT den 4 november 2013 skickade jag två inlägg till SVT (inlägg nummer två) där jag refererade till följande text från MSB:
”Mätningarna av 4460 personer från Fukushima visade på låg exponering med försumbar hälsoeffekt, inklusive cancerrisk. Bedömningar av internationella medicinska experter tydde på att cancerrisken pga de radioaktiva utsläppen i Fukushima, är så låg att den ligger under gränsen för upptäckt. Anledningar till detta är två; dels att cancer är så pass vanligt att de fall som beräknas orsakas av kärnkraftsolyckan inte kan särskiljas,och dels att den medicinska kunskapen om effekterna av exponering för lågdosstrålning är begränsade”. Källa.

Mer om spridningen😦källa, rapporter, del 4 om konsekvenser)

sid 107 från denna del 4 om konsekvenser-rapporten:

Utsläpp av ´Jod och Cecium:

Jämförelse med Chernobyl.