Ledarskap

Vad är ledarskap, vad är en ledare? är frågor som man försökt besvara i minst 100 år. Det är frestande att, som svar på frågan, beskriva olika egenskaper hos en ledare, vilket ofta beskrivs som den första ledarskapsskolan. Forskning har dock visat att det finns inga generella egenskaper som på ett bra sätt kan fånga en generell bild av en ledare.

En annan ledarskapsskola försökte fånga olika stilar som en ledare kan arbeta utefter. De olika stilarna kan beskrivas utifrån två axlar, en uppgiftsorienterad och en personorienterad. Denna skola tänkte sig att ledaren skulle vara både uppgiftsorienterad och personorienterad.

På 60-talet kom en tredje skola, situationsanpassat ledarskap, där upphovsmännen tänkte sig att ledaren skulle växla mellan uppgiftsorienterad och personorientering beroende på hur mogen medarbetarna är. Denna enkla och vackra modell för ledarskap, som fortfarande lever, har  fått ge vika för mer ”sexiga” beskrivningar av ledarskapet.

Kanske kan karismatiskt/transformativt ledarskap beskrivas som en fjärde skola. Alvessons & Sveningsson (2010:71-80; här är det möjligt att provläsa deras bok om ledarskap) beskriver poängrikt det tranformativ/karismatiska (kallas även det heroiska) ledarskapet:

Sveningsson & Alvesson (2010) Ledarskap

Burns (1978) och Bass (1985) menar att transformativt ledarskap per definition är moraliskt eftersom det rör människans högre behov, som social tillhörighet, självkänsla och självförverkligande. Tanken är att transformativt ledarskap ska bidra till verklig moralisk mognad som också helst ska överensstämma med det kollektiva goda  [god moral]. 

Men som Alvessons & Sveningsson (2010:79-80) skriver är det svårt att urskilja transformativt ledarskap som moraliskt gott därför kan det vara en poäng att göra en åtskillnad mellan autentiskt transformativt ledarskap (det goda ledarskapet) respektive pseudoautentiskt transformativt ledarskap (det dåliga ledarskapet) (Bass & Steidlmeier, 1999) (se även rapport från t ex Vinnova sid 64-65, eller ett kapitel i Peter Northouse bok Leadership).

Dessa heroiska beskrivningar av ledarskapet har den sista tiden i sin tur fått ge vika för det ”nedtonade” och kanske mindre sexigt ledarskap som går under namnet: det postheroiska ledarskapet (Sveningsson & Alvesson, 2010:36). Inom denna, om vi fortsätter numreringen så blir det den femte, ”skola” så lyfts meningsproduktion fram (Smircichs & Morgan, 1982, i Alvessons & Sveningsson, 2010:71).

Meningsskapande och symboler inom den postheroiska skolan

Teoretiskt skulle man kunna säga att mening och symboler står i centrum inom den postheroiska skolan. Praktisk skulle man kunna tala om ett formerande coachande ledarskap. Ledaren ser sig här inte som regissör, utan intresserar sig för medarbetarnas uppfattningar på ett genuint sätt. Någon skulle kunna tala om ett lyssnande ledarskap. En person som som kan grupprocesser och gruppdynamik. Andra om ledarskap där symboler och meningsproduktion står i centrum. Ledarskap handlar här mer om lokala initiativ än om ett stort projekt.  Ledare, inte bara de högsta, och agenter ute i organisationen skapar  diskussion om givna innebörder. Sådana lokala ”omformingsprojekt” (inte projekt i vanlig mening) är fjärran från storskaliga teknokratiska projekt. Det kräver kreativitet, uthållighet, insikt i sina egna idéer och värderingar, kommunikationsförmåga och ett visst mod att göra uppoffringar eftersom betoning av vissa idéer automatiskt betyder att man ägnar andra idéer mindre uppmärksamhet.

Samtidigt är det inte självklart att den meningsproduktion som lyfts fram av ledare behöver vara samma bild som andra grupper inom organisationen fångar upp och förmedlar vidare i organisation. Det kan därmed vara osäkert vem som är källan till en viss meningsproduktion. Någon säger något på en genomgång som tolkas till en annan förståelse än den budbäraren tänkt sig att förmedla. Även så kallade ”hårda” delar av organisationen, ekonomin och olika kvalitetsindikatorer tolkas på olika sätt.

Ett sätt att ge den postheroiska skolan lite mer liv skulle kanske kunna vara att säga att den framhåller lekens betydelse för kreativitet, lärande, utveckling och skapande av mening.

Ett annat sätt att ge den postheroiska skolan lite mer liv kan vara att jämföra den med coaching enligt International Coach Federations (ICFs) riktlinjer, färdigheter och värderingar. Coaching har länge levt parallellt med ledarskap. Nu verkar det dock som gränserna mellan dessa båda områden håller på att smälta samman. Det verkar som det nya ledarskapet är coaching helt enkelt.

Ett tredje sätt att ge den postheroiska skolan lite mer liv kan vara att hänvisa till en timmes video med professor Mats Alvesson där han pratar om ledarskap:

Mats Alvesson pratar en timma om ledarskap

Mats Alvesson har en stram, kunnig, korrekt, vissa skulle kanske även säga kylig ton (tyvärr så bjuds t ex inte publiken in till ett samtal), men det som sägs kring ledarskap är inte desto mindre poängrikt. I videon tonar Alvesson ner betydelsen av den betydelsefulla, heroiska chefen/ledaren, eftersom Alvesson menar att den typen av ledare kanske inte inte finns. Och om de finns, har funnits, kanske de inte (alltid) är så goda…

Ledarskap i punktform

Så här på slutet kan det vara värt att göra ledarskap lite enklare genom  att referera till några källor som sammanfattat chefskap (och ledarskap?) i punktform. Tidningen Chefs har nio punkter som kan tjäna som en checklista med punkter när man ska bedöma en chef. En annan som som gör en lista med ”goda” chefspunkter är  Åsa Bergman, vd Sweco Sverige, som ser fem vägar, fem ”gyllene ledarskapsregler”, till det goda ledarskapet. Helena Ståhl, som ska coacha Proffice till framgång, ser fem viktiga chefsegenskaper: – ha ett genuint intresse för människor, – ha ett sifferhuvud och näsa för affärer, – ha en passion och ett engagemang utöver det vanliga, – ha driv och vara målfokuserad, – ha en vilja att utvecklas, ödmjukhet och insiktsfullhet om att bli bättre. Margot Wallström har en kortare punktlista om sin metod som chef: 1) Lyssna, 2) Uppskatta, 3) Förstå, 4) Tala (sagt på #chefsdagen den 10 okt 2012, ett favoritcitat).

Se till slut gärna tankar kring ledarskapsutveckling genom UGL/UCL utbildning och/eller ledarskap på pinterest.com/kentlundgren/ledarskap.